Sveriges Radio
H�r finns information Sveriges Radio, SR - deras kanaler och historia.

Om SR
Ett svenskt stiftelse�gt public service-f�retag som s�nder reklamfri radio.

* 4 rikst�ckande och 27 lokala radiokanaler p� FM-bandet.
* Utlandsprogram i AM-format
* Digitalradio i DAB-format
* S�nder �ven Utbildningsradions program [UR]
* Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och MP3-format.
* Podcast-s�ndningar [Podradio]

Sveriges radio �ger ocks� skivbolaget SR Records och fram till b�rjan av 1980-talet s�nde Sveriges Radio �ven tv� TV-kanaler men dessa sk�ts numera av ett s�rskilt bolag, Sveriges Television.

Sveriges Radio �r reklamfritt och finansieras av TV-avgiften [TV-licensen]. Avgiften tas ut av Radioj�nst i Kiruna AB, som �gs av Sveriges radio och Sveriges Television.
Public service-bolagen Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion har en �rlig budget p� n�rmare 6,7 miljarder kronor, 18,6 miljoner kr per dygn [2006]

SR Personal
�r 2008 har SR 1 900 anst�llda. Frilansare och medverkande tillkommer

F�rdelningen mellan olika yrkesgrupper:
Redaktionell personal, medarbetare - 50 %
Tekniker - 18 %
Administrat�rer - 12 %
Musiker - 5 %
Chefer, arbetsledare - 15 %

Lagar och regler
Som public servicef�retag �r Sveriges Radio ett oberoende radiof�retag. Ingen utanf�r f�retaget kan p�verka vad som ska s�ndas eller inte s�ndas. Ytterst �r Sveriges Radios VD publicistiskt ansvarig. Varje program som s�nds har en ansvarig utgivare, normalt �r det kanalchefen.
Den allm�nna inriktningen p� programverksamheten formuleras i Sveriges Radios s�ndningstillst�nd, som regeringen utf�rdar f�r en fler�rsperiod. Det nuvarande s�ndningstillst�ndet g�ller fr�n 1 januari 2002 och l�per till 31 december 2005.

Radio & TV-lagen, som �r en grund f�r s�ndningstillst�ndet inneh�ller grundl�ggande regler om t ex h�vdandet av de demokratiska v�rdena, otillb�rligt gynnande mm.
Sveriges Radio skall ocks� f�lja Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som �r etermediernas motsvarighet till Tryckfrihetsf�rordningen.

Censur �r f�rbjuden - ingen myndighet f�r i f�rv�g granska vad som skall s�ndas. D�remot kan Granskningsn�mnden f�r Radio och TV i efterhand kontrollera om programmen har f�ljt best�mmelserna i Radio- och TV-lagen och s�ndningstillst�ndet.

Histora
1925
S�ndningarna startar under namnet AB Radiotj�nst den 1 januari. Man s�nder fr�n en studio hos telegrafverket p� Malmskillnadsgatan i Stockholm. �gare till Radiotj�nst var tidningarna, nyhetsbyr�n TT och radioindustrin.

1928
Radiotj�nst flyttar till egna lokaler, adressen blir Kungsgatan 8 i Stockholm. Den f�rsta lyssnarunders�kningen g�rs och �ver 150 000 personer besvarar fr�geformul�r.

1931
Antalet nyhetss�ndningar f�rdubblas fr�n en till tv�. B�da s�nds p� kv�llen. Varje dag s�nds tre v�derleksrapporter.

1933
Radion s�nder drygt �tta timmar/dag.

1935
Radion�mnden ers�tter programr�det och f�r i uppgift att efterhandsgranska programmen.

1937
Dagens Eko startar. Tidningarnas Telegrambyr� (TT) svarar f�r nyhetstelegrammen och Dagens Eko blir ett f�rdjupande och kommenterande nyhetsprogram.

1938
F�rsta g�ngen en kvinna l�ser nyheterna blir det folkstorm. Radiotj�nsts v�xel blir nedringd av uppr�rda m�nniskor som inte tycker att kvinnor ska l�sa nyheter.

1944
Sista g�ngen man h�r "Stockholm � Motala" i etern.

1945
Radiotj�nst bryter f�r en tid, p� eget bev�g, TT�s nyhetsmonopol och rapporterar under krigsslutet dagligen om h�ndelserna inf�r den tyska kapitulationen. Efter kriget kommer nya typer av program, nyheter och underh�llning.

1947
Radiotj�nst f�r formell r�tt till egna nyhetss�ndningar. Provs�ndningar p� FM �ver Stockholm.

1948
En televisionskommitt� bildas inom Radiotj�nst.

1955
Radions P2 startar. Regelbundna TV-s�ndningar startar �ver Stockholm och G�teborg. N�r sedan allt fler m�nniskor kan se TV, lyssnar folk mindre p� radio p� kv�llarna. Radion �kar dock sin s�ndningstid och b�rjar profilera olika programkanaler.

1956
Sveriges bilradio startar och blir snabbt en succ�.

1957
Radiotj�nst byter namn till Sveriges Radio. Aktiekapitalet f�rdubblas och �garintressena omf�rdelas. Nytillkommen del�gare �r folkr�relserna som f�r 40% av aktierna. N�ringslivet f�r 20%, och pressen som tidigare haft absolut aktiemajoritet f�r nu 40% av aktierna.

1961
Melodiradion startar. En viktig anledning �r att radiomonopolet hotats av pirats�ndarna Radio Syd och Radio Nord som s�nt fr�n fartyg till havs och som lockat m�nga lyssnare. Melodiradion s�nder l�tt grammofonmusik p� morgonen och p� dagtid i P2, och i P1 efter de vanliga programmens slut. Melodiradion har ocks� korta nyhetss�ndningar. Nya Radiohuset p� G�rdet i Stockholm �r f�rdigt.

1964
P3 startar regulj�ra s�ndningar den 1 juli, efter tv� �rs s�ndningar p� f�rs�k.

1965
Regionala s�ndningar inf�rs i radion.

1966
Kanalerna profileras: P1 blir kanal f�r talade program och information, medan P2 blir kanalen f�r skolprogram, regionala program och seri�s musik och P3 blir melodiradiokanal med l�tt musik och nyheter.

1967
Aktierna omf�rdelas s� att folkr�relserna f�r 60% av aktierna medan pressen och n�ringslivet f�r vardera 20%.

1973
F�rs�k med lokala s�ndningar genomf�rs.

1977
Sveriges Lokalradio AB b�rjar med lokala radios�ndningar fr�n 24 lokalradiostationer runt om i landet. De s�nder p� morgnar, lunchtid och sen eftermiddag i P3. Stereos�ndningar inf�rs i riksprogrammen.

1979
Sveriges Radio omorganiseras. Sveriges Radio upph�r som programproducerande bolag och delas upp i ett moderbolag (Sveriges Radio) och fyra programproducerande dotterbolag, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. F�rs�k med n�rradio inleds p� 15 orter. F�reningar, kyrkor och politiska partier f�r m�jlighet att s�nda radio.

1985
85 n�rradiostationer �r i drift. �ver 1 000 f�reningar s�nder.

1986
Efter mordet p� statsminister Olof Palme inf�rs nyhetss�ndningar dygnet runt i radio.

1987
Lokalradion f�r en egen kanal, P4.

1993
Moderbolaget uppl�ses och Riksradion och Lokalradion sl�s ihop. Det nya bolaget, Sveriges Radio, har fyra nationella och 26 lokala kanaler. Start f�r P4:s riksutbud och det nya, unga P3. Radiomonopolet bryts.

1994
Ny �garform inr�ttas. Samtliga aktier �gs nu av en sj�lvst�ndig stiftelse, F�rvaltningsstiftelsen f�r Sveriges Radio AB, vars styrelse utses av regeringen.

1995
Trafik- och serviceredaktionen bildas. Sveriges Radio b�rjar s�nda digitalt den 27 september 1995 i Stockholm �ver Nackas�ndaren. Det digitala s�ndningssystemet f�r radio, Digital Audio Broadcasting f�rkortas DAB. TT�s sista nyhetss�ndning i Sveriges Radio s�nds den 31 december.

1999
85% av befolkningen n�s av dabs�ndningar. Kommersiell radio s�nder p� f�rs�k i DAB.

2000
Sveriges Radio fyller 75 �r 1 januari. Under �ret startar P3, P2 Musik och P7 s�ndningar �ver Internet.

2001
Under h�sten testar SR fem olika programkoncept i vardera en vecka. S�ndningarna sker i digitalradion och p� n�tet.

2002
F�rsta �ret med nya s�ndningstillst�ndet 2002-2005. SR startar de digitala f�rs�kskanalerna SR c, SR X och SR Klassiskt. Under tv� veckor g�rs f�rs�k med Barnkanalen och SR Sverige, en m�ngkulturell kanal.

2003
Ny digital kanaler SR Sverige - stora delar av inneh�llet i SR International, P1 och P4 s�nds �ven digitalt.

2004 1 januari tilltr�der Sveriges Radios nye vd Peter �rn, han eftertr�der Lisa S�derberg som g�r i pension.

2007
Missn�jet med VD:n �rn och ledningsgruppen �kade markant inom SR. F�rutom besparingarna, var SR-personalen missn�jd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt l�gga ut radioproduktion p� bolag utanf�r SR samt med toppchefernas brist p� dialog med medarbetarna.

I maj 2007 avskedades i praktiken Peter �rn av styrelsens ordf�rande Ove Joanson. Till ny VD uts�gs den f�re detta programdirekt�ren, Kerstin Brunnberg. Hennes f�rsta �tg�rd var att l�ta tre av de h�gsta cheferna i �rns ledningsgrupp g�.

2009
I december 2008 uts�gs landsh�vdingen i V�stmanland Mats Svegfors (f�re detta chefredakt�r f�r Svenska Dagbladet) till Kerstin Brunnbergs eftertr�dare som verkst�llande direkt�r i SR . Han tilltr�dde den 1 februari 2009. Samtidigt tilltr�dde Cilla Benk�, som har haft en rad olika chefsposter inom SR, som vice verkst�llande direkt�r i SR.


L�nkar och mer information
P� Sveriges Radios hemsida finns mer information, h�r finns �ven ljudarkiv och historik.
http://www.sr.se
Om Sveriges Radio