Piratradio �r s�ndningar som inte �r godk�nda av den ansvariga myndigheten, PTS, Post- och telestyrelsen.

H�r ber�ttar vi om n�gra piratradiostationer som satte fart p� Sverige att avskaffa monopolet f�r s�ndningar.

En tidig piratradiostation var "Black Peter" som s�nde v�ren 1952. Det var tv� br�der som s�nde med amat�rs�ndare p� 80m-bandet med den p�hittade signalen SM3BP, d�r BP bokstaverades Black Peter. Man hade anslutit en gramofon till s�ndaren. Polisen och telegrafverket f�ngade in dem.

Exempel p� tidigare piratradiostationer:
  • Sk�nes Radio Mercur
  • Radio Syd
  • Radio Nord.

    Radio Nord faller inte helt inom ramen f�r denna definition d� de avbr�t sina s�ndningar i samband med att en ny lag som gjorde s�ndningarna illegala tr�dde i kraft. Radio Syd fortsatte med sina s�ndningar till 1966

    P� 70-talet f�rekom en del piratradios�ndningar, till exempel Radio 88 och Radio FM i Stockholmsomr�det. Mest k�nd blev Radio 88 p� 88 MHz. Efter n�rradions inf�rande 1979 dog de flesta pirats�ndarna ut. N�rradion i Stockholm �vertog piratfrekvensen 88 MHz.

    N�rradiostationen Radio Nova i Vagnh�rad inledde 1990 illegala reklams�ndningar vilket bidrog till att p�skynda en �ndring av radiolagen s� att reklamfinansierad radio m�jliggjordes.

    Piratradio f�rekommer fortfarande d� och d� i Sverige.

    Sk�nes Radio Mercur
    Sk�nes Radio Mercur var f�rsta kommersiella radiostation i Sveriges och startade sina s�ndningar den 14 december 1958.

    Stationen b�rjade med tre timmars s�ndning p� frekvensen 89.55 MHz riktad mot Sk�ne. S�ndaren befann sig p� fartyget M/S Cheeta och anv�ndes prim�rt av den danska piratradiostationen Radio Mercur.

    Programmen spelades in p� band i en studio i Landskrona och transporterades ut till M/S Cheeta med hj�lp av bland annat fiskeb�tar. Initiativtagare och grundare av Sk�nes Radio Mercur var Nils-Eric Svensson, �ven k�nd som NES.

    S�ndningarna delades mellan Radio Mercur och Sk�nes Radio Mercur fram till januari 1961 d� man bytte till en st�rre b�t, Cheeta Mercur II. S�ndningen som skedde p� frekvensen 89.55 MHz flyttades till 88.0 MHz f�r att den 16 november flyttas till 89.6 MHz. H�sten 1961 l�mnade NES Sk�nes Radio Mercur och stationen togs �ver av Britt Wadner som 1962 d�pte om stationen till Radio Syd. Sk�nes Radio Mercur var den f�rsta radiostation i Sverige som b�rjade med topplistor d� man presenterade Top Tio.

    Radio Syd
    Radio Syd stratades som Sk�nes Radio Mercur och drevs av Britt Wadner fr�n fartyg i �resund. Hon flyttade kontor fr�n Landskrona till Malm� och bytte namn p� stationen till Radio Syd.

    S�ndarskeppet l�g p� internationellt vatten vilket gjorde det om�jligt f�r den svenska regeringen att f�rbjuda stationen. Men efter ett antal omskrivning av lagarna kunde regeringen till slut s�tta stopp f�r s�ndningarna genom att g�ra det olagligt f�r en svensk medborgare att �ga en radiostation av det h�r slaget.

    Britt Wadner d�mdes n�gra g�nger f�r innehav av radiostationen och d�mdes till en m�nads f�ngelse som hon avtj�nade p� Hinsebergs Kvinnof�ngelse. �ven annons�rer b�tf�lldes men fortsatte annonsera. P� grund av en omskrivning av lagen 1966 som gjorde det m�jligt f�r den svenska regeringen att beslagta hus och hem och andra �godelar fr�n �garen var Britt Wadner tvungen att ge upp trots lyssnarnas enorma st�d. P� grund av sv�ra isf�rh�llanden d� fartyget riskerade att skruvas ned upph�rde s�ndningarna i �resund i januari 1966 och fartyget ersatte en tid Radio Caroline South innan det via Las Palmas hamnade i Gambias huvudstad Bathurst, idag Banjul. H�r fick man licens och s�nde 20 timmar om dygnet, �ven med svensk halvtimme under turists�songen. Britt Wadner byggde �ven ett popul�rt hotell. Efter ett antennras den 11 september 2002 har s�ndningarna upph�rt efter ca. 30 �rs verksamhet i landet och 8 �r i �resund.

    P� senare �r har Radio Syd i Gambia varit v�rd f�r bes�kande s�ndaramat�rer som s�tter upp tillf�lliga kortv�gstationer och deltar i internationella t�vlingar.

    Radio Nord
    Radio Nord var och �r Sveriges st�rsta och mest uppm�rksammade piratradio genom tiderna. Den drevs av Jack S. Kotschack tillsammans med n�gra amerikanska finansi�rer. Radio Nord s�nde fr�n fartyget, den gamla tyska skonaren, MS Bon Jour fr�n internationellt vatten utanf�r Stockholms sk�rg�rd under tiden 8 mars 1961 till 30 juni 1962, med slogan �hellre en station i det v�ta �n tv� torra� (en k�nga till Sveriges radio som p� den tiden bara hade 2 stationer P1 och P2). Programmen spelades oftast in i land och fl�gs ut till s�ndarfartyget.

    Radio Nord s�nde musik, nyheter, sport och reklam dygnet runt p� mellanv�g, 498 meter, men man annonserade alltid 495 meter (den ursprungligen planerade v�gl�ngden, som hade problem med interferens). Stationen hade en r�ckvidd �ver halva Mellansverige, och �ven s�dra Finland, och fick en mycket stor och trogen lyssnarskara. Den socialdemokratiska regeringen och myndigheterna i Sverige k�nde sig utomordentligt provocerade redan fr�n det att Kotschack 1959 f�rsta g�ngen presenterade sina planer p� att bryta radiomonopolet. En rad olika �tg�rder vidtogs f�r att f�rs�ka stoppa projektet. Presumtiva annons�rer skr�mdes bort med hot av olika slag. Sveriges Radio gavs extra anslag f�r att omedelbart kunna b�rja med vad man kallade Melodiradio, en sorts non-stop musikunderh�llning som tidigare varit helt ot�nkbar. Tillkomsten av dagens Sveriges Radio P3 p�skyndades. Radio Nord kom ocks� att inspirera Sveriges Radio till t�tare nyhetss�ndningar och fler sportnyheter.

    Sedan Sveriges riksdag fattat beslut om den s� kallade Lex Radio Nord (piratradiolagen) valde Kotschack att st�nga Radio Nord. Fartyget �vertogs med namnet Mi Amigo av en brittisk piratradio, Radio Caroline, i Engelska kanalen, men det sj�nk d�r under en v�rstorm 1980.

    Bland medarbetarna p� Radio Nord m�rks Kaj Karlholm, sedermera chef f�r TT:s radioredaktion, Sten Hedman, sedermera skvallerskribent p� bland annat H�nt i Veckan och Svensk Damtidning, samt Larsan S�rensen.

    En stor inspirationsk�lla till Radio Nord var Skandinaviens f�rsta professionella piratradio, den danska Radio Mercur. Den baserades i augusti 1958 p� ett mindre fartyg som ankrade upp i �resund. Fr�n december 1958 hyrdes s�ndaren under eftermiddagstimmarna f�r musik och reklam p� svenska av f�retaget Sk�nes Radio Mercur som senare skaffade sig ett eget s�ndarfartyg. I �resund anv�ndes FM-bandet som gav en ganska begr�nsad r�ckvidd, vilket var ett sk�l till att stationen inte v�ckte s� stort uppseende bland makthavarna i Stockholm. I mars 1962 byttes namnet till Radio Syd. Stationen �gdes och leddes d� av Britt Wadner som trotsade den nya lagen och blev d�md till f�ngelse medan den danska Radio Mercur liksom Radio Nord upph�rde att s�nda. F�rst i januari 1966 tvingade en vinterstorm bort Wadners s�ndarfartyg som s� sm�ningom hamnade som flytande nattklubb i Gambia d�r Wadner etablerade en reklamradiostation p� land.

    K�lla och l�nkar:
    Radiopirater! Historien om Radio 88
    http://radio4all.se/offshore/
    Radiohistoriska Arkivet med historien om Radio Syd
    samlaren.org
    Radiov�gorna uppt�cks i slutet av 1800-talet av Marconi. F�rsta f�rs�k med radio-s�ndningar skedde i New York 1906.

    1921
    F�rsta svenska rundradios�ndningen genomf�rs.

    1922-1925
    Privat lokal radio (trot eller ej) - tvingades att st�nga till f�rm�n f�r Radiotj�nst.

    1925
    AB Radiotj�nst startar sina s�ndningar i Sverige.

    Motalastationen �r i drift, Stockholm-Motala blir n�got man h�r ofta i radion efter det. Sven Jerring blir hall�man.

    1940
    1,5 miljoner svenskar har en "radiolicens". Sverige �r radiot�tast i Europa.

    1944
    Sista g�ngen man h�r Stockholm-Motala. Nu anv�nds ist�llet Sveriges Radio-Stockholm. F�rta f�rs�ket genomf�rs med s�ndningar p� FM-bandet.

    1955
    Kanalen P2 startar.

    1957
    Radiotj�nst byter namn till Sveriges Radio. Piratradion Radio Syd startas av Britt Wadner.

    1961
    Radio Nord startar sina s�ndningar. Nattradio inf�rs och Melodiradion startar.

    1964
    P3 startar sina s�ndningar

    1966
    Ny lag kommer om att det inte �r till�tet att s�nda radio i Sverige utanf�r Sveriges Radio�s kontroll.

    Kanalreform med, P1=talradio, P2=klassisk musik/Utbildningsradio samt P3=l�tt musik

    1975
    Stereo i alla program som s�nds ut.

    1977
    24 lokala stationer b�rja s�nda.

    F�rs�k med n�rradio. - N�rradio i J�nk�ping var f�rst ut.

    1986
    Man b�rjar bygga ut P4-n�tet

    1987
    Lokalradion f�r en egen kanal som kallas P4.

    1991
    B�rjade n�rradiostationen Radio Nova i Vagnh�rad �ppet bryta mot reklamf�rbudet och framtvingade nya politiska l�sningar.

    1993
    Licenser till 83 reklamradiostationer auktioneras ut.

    1999
    85% av befolkningen n�s av dabs�ndningar. Kommersiell radio s�nder p� f�rs�k i DAB.

    2000
    Sveriges Radio fyller 75 �r 1 januari. Under �ret startar P3, P2 Musik och P7 s�ndningar �ver Internet. Under detta �r f�r 85% av befolkningen i Sverige t�ckning av DAB. Men detta blev ingen hit eftersom det fanns f� mottagare att f� tag p�.

    2001
    SR testar fem olika programkoncept i vardera en vecka. S�ndningarna sker i digitalradion och p� n�tet. P3 testar bl a P3 Star, som riktar sig till en ungdomspublik och s�nds i digitalradion och p� n�tet.

    2003
    SR forts�tter med de digitala f�rs�kskanalerna bl a SR Sverige och man startar �ven webben kanalerna P3 Rockster, P3 Street och P3 Svea. SR startar �ven en waptj�nst med nyheter, trafik och programinformation. SBS Radio tar �ver Bonniers radiodel.

    2004
    Radiosporten direkts�nder alla allsvenska fotbollsmatcher p� n�tet. SR har 35.000 samtidiga lyssnare p� P4 p� n�tet under OS i Aten. De digitala kanalerna ut�kas med SR Minnen

    2005
    25 lokala kanaler b�rjas s�nda �ven via n�tet och SR s�nder sammanlagt 40 kanaler p� webben. Den privata lokalradiobranschen (bara SBS Radio och MTG Radio) bildar en ny gemensam branschorganisation, RAB. NRJ b�rjar samarbeta med MTG Radio. Detta resulterar i att NRJ blir storstadskanal och s�nds i Stockholm, G�teborg och Malm�. I Resten av Sverige s�nds Rix FM och Lugna Favoriter ut p� NRJ frekvenser.

    2006
    SIFO tar �ver RUAB och uppdraget att g�ra lyssnarunders�kningar i Sverige.

    2007
    SBS Radio k�per upp Fria Media och ers�tter stationerna med Mix Megapol och de lokala f�rsvinner med undantag av Bor�s som har ett annat sorts tillst�nd s� man m�ste s�nda lokalt - namnet �ndrar man dock till Mix Megapol.

    2007
    Missn�jet med VD:n �rn och ledningsgruppen �kade markant inom SR. F�rutom besparingarna, var SR-personalen missn�jd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt l�gga ut radioproduktion p� bolag utanf�r SR samt med toppchefernas brist p� dialog med medarbetarna.

    I maj 2007 avskedades i praktiken Peter �rn av styrelsens ordf�rande Ove Joanson. Till ny VD uts�gs den f�re detta programdirekt�ren, Kerstin Brunnberg. Hennes f�rsta �tg�rd var att l�ta tre av de h�gsta cheferna i �rns ledningsgrupp g�.

    2009
    I december 2008 uts�gs landsh�vdingen i V�stmanland Mats Svegfors (f�re detta chefredakt�r f�r Svenska Dagbladet) till Kerstin Brunnbergs eftertr�dare som verkst�llande direkt�r i SR . Han tilltr�dde den 1 februari 2009. Samtidigt tilltr�dde Cilla Benk�, som har haft en rad olika chefsposter inom SR, som vice verkst�llande direkt�r i SR. H�r ger vi dig en bild av svenska radiokartan.
    - Hur m�nga akt�rer finns det i Sverige?
    - Vad s�nder stationerna
    - Vilka n�tverk finns idag i Sverige
    - Vem �ger vad?

    Om du vill veta mer om stationerna rekomenderar vi Frekvensguiden

    Sveriges Radio [SR]
    Ett svenskt stiftelse�gt public service-f�retag som s�nder reklamfri radio.

    * 4 rikst�ckande och 27 lokala radiokanaler p� FM-bandet.
    * Utlandsprogram i AM-format
    * Digitalradio i DAB-format
    * S�nder �ven Utbildningsradions program [UR]
    * Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och MP3-format.
    * Podcast-s�ndningar [Podradio]

    Sveriges radio �ger ocks� skivbolaget SR Records och fram till b�rjan av 1980-talet s�nde Sveriges Radio �ven tv� TV-kanaler men dessa sk�ts numera av ett s�rskilt bolag, Sveriges Television.

    Sveriges Radio �r reklamfritt och finansieras av TV-avgiften [TV-licensen]. Avgiften tas ut av Radioj�nst i Kiruna AB, som �gs av Sveriges radio och Sveriges Television.
    Public service-bolagen Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion har en �rlig budget p� n�rmare 6,7 miljarder kronor, 18,6 miljoner kr per dygn [2006].

    MTG Radio
    MTG Radio drivs av Stenb�cks�gda Kinnevik, som �ven �ger Tele 2, TV3, Metro och Comviq m,m.

    MTG Radio driver kanalerna:
    Rix FM, Lugna Favoriter, NRJ, Bandit Rock och Star FM.

    H�sten 2004 b�rjade NRJ och MTG Radio att samarbeta. MTG Radio driver numera NRJs stationer i Stockholm, G�teborg och Malm�. NRJs �vriga frekvenser i landet har ersatts Rix FM och Lugna Favoriter. NRJ �ger dock fortfarande frekvenser och tillst�nd.

    SRU - Svensk Radioutveckling
    SRU �r en del av f�retaget Stampen och �gs av diverse liberala dagstidningar - Bor�s Tidning, Gefle Dagblad, Hallandsposten, Nerikes Allehanda, V�sterbottens-Kuriren, Vestmanlands L�ns Tidning.

    N�tverket Mix Megapol drivs i samarbete med Svensk Radioutveckling (SRU, huvud�gare Stampen AB) som ocks� �ger 20 procent av SBS Radio. Tidigare samarbetade SRU med MTG Radio.

    SBS Radio
    SBS Radio �r en del av mediakoncernen ProSiebenSat.1 Media med s�te i Tyskland. I Sverige driver man radiostationerna Mix Megapol, Vinyl 1087, Rockklassiker, The Voice samt Studio 107,5.

    F�rutom PLR s� �gnar man sig �ven �t n�rradioverksamhet. Lugna Melodier h�rs i Sk�ne d�r SBS Radio driver stationen och s�ljer annonser. Man har �ven samarbete med flera "lokala" stationer om annonser och program.

    N�tverket Mix Megapol drivs i samarbete med Svensk Radioutveckling (SRU, huvud�gare Stampen AB) som ocks� �ger 20 procent av SBS Radio.

    NRJ
    Radiostationen startades av Jean-Paul Baudecroux, och inledde sina s�ndningar i Paris �r 1983. Stationen d�ptes till Nouvelle Radio Jeunesse vilket ungef�r betyder Nya stationen f�r unga eller Nya ungdomsradion. Tv� �r efter starten var stationen Frankrikes st�rsta p� FM-bandet.

    �r 1993 inledde man s�ndningar i Sverige, och var d� en av de f�rsta privata radiokanalerna som gjorde kommersiella s�ndningar.

    I augusti �r 2004 inleddes ett samarbete mellan NRJ Group och MTG Radio. Man beslutade d� att ers�tta alla NRJ-stationer utanf�r storst�derna med Rix FM. I de fall Rix FM redan fanns p� orten s�nds Lugna Favoriter ist�llet.

    H�r finns information Sveriges Radio, SR - deras kanaler och historia.

    Om SR
    Ett svenskt stiftelse�gt public service-f�retag som s�nder reklamfri radio.

    * 4 rikst�ckande och 27 lokala radiokanaler p� FM-bandet.
    * Utlandsprogram i AM-format
    * Digitalradio i DAB-format
    * S�nder �ven Utbildningsradions program [UR]
    * Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och MP3-format.
    * Podcast-s�ndningar [Podradio]

    Sveriges radio �ger ocks� skivbolaget SR Records och fram till b�rjan av 1980-talet s�nde Sveriges Radio �ven tv� TV-kanaler men dessa sk�ts numera av ett s�rskilt bolag, Sveriges Television.

    Sveriges Radio �r reklamfritt och finansieras av TV-avgiften [TV-licensen]. Avgiften tas ut av Radioj�nst i Kiruna AB, som �gs av Sveriges radio och Sveriges Television.
    Public service-bolagen Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion har en �rlig budget p� n�rmare 6,7 miljarder kronor, 18,6 miljoner kr per dygn [2006]

    SR Personal
    �r 2008 har SR 1 900 anst�llda. Frilansare och medverkande tillkommer

    F�rdelningen mellan olika yrkesgrupper:
    Redaktionell personal, medarbetare - 50 %
    Tekniker - 18 %
    Administrat�rer - 12 %
    Musiker - 5 %
    Chefer, arbetsledare - 15 %

    Lagar och regler
    Som public servicef�retag �r Sveriges Radio ett oberoende radiof�retag. Ingen utanf�r f�retaget kan p�verka vad som ska s�ndas eller inte s�ndas. Ytterst �r Sveriges Radios VD publicistiskt ansvarig. Varje program som s�nds har en ansvarig utgivare, normalt �r det kanalchefen.
    Den allm�nna inriktningen p� programverksamheten formuleras i Sveriges Radios s�ndningstillst�nd, som regeringen utf�rdar f�r en fler�rsperiod. Det nuvarande s�ndningstillst�ndet g�ller fr�n 1 januari 2002 och l�per till 31 december 2005.

    Radio & TV-lagen, som �r en grund f�r s�ndningstillst�ndet inneh�ller grundl�ggande regler om t ex h�vdandet av de demokratiska v�rdena, otillb�rligt gynnande mm.
    Sveriges Radio skall ocks� f�lja Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som �r etermediernas motsvarighet till Tryckfrihetsf�rordningen.

    Censur �r f�rbjuden - ingen myndighet f�r i f�rv�g granska vad som skall s�ndas. D�remot kan Granskningsn�mnden f�r Radio och TV i efterhand kontrollera om programmen har f�ljt best�mmelserna i Radio- och TV-lagen och s�ndningstillst�ndet.

    Histora
    1925
    S�ndningarna startar under namnet AB Radiotj�nst den 1 januari. Man s�nder fr�n en studio hos telegrafverket p� Malmskillnadsgatan i Stockholm. �gare till Radiotj�nst var tidningarna, nyhetsbyr�n TT och radioindustrin.

    1928
    Radiotj�nst flyttar till egna lokaler, adressen blir Kungsgatan 8 i Stockholm. Den f�rsta lyssnarunders�kningen g�rs och �ver 150 000 personer besvarar fr�geformul�r.

    1931
    Antalet nyhetss�ndningar f�rdubblas fr�n en till tv�. B�da s�nds p� kv�llen. Varje dag s�nds tre v�derleksrapporter.

    1933
    Radion s�nder drygt �tta timmar/dag.

    1935
    Radion�mnden ers�tter programr�det och f�r i uppgift att efterhandsgranska programmen.

    1937
    Dagens Eko startar. Tidningarnas Telegrambyr� (TT) svarar f�r nyhetstelegrammen och Dagens Eko blir ett f�rdjupande och kommenterande nyhetsprogram.

    1938
    F�rsta g�ngen en kvinna l�ser nyheterna blir det folkstorm. Radiotj�nsts v�xel blir nedringd av uppr�rda m�nniskor som inte tycker att kvinnor ska l�sa nyheter.

    1944
    Sista g�ngen man h�r "Stockholm � Motala" i etern.

    1945
    Radiotj�nst bryter f�r en tid, p� eget bev�g, TT�s nyhetsmonopol och rapporterar under krigsslutet dagligen om h�ndelserna inf�r den tyska kapitulationen. Efter kriget kommer nya typer av program, nyheter och underh�llning.

    1947
    Radiotj�nst f�r formell r�tt till egna nyhetss�ndningar. Provs�ndningar p� FM �ver Stockholm.

    1948
    En televisionskommitt� bildas inom Radiotj�nst.

    1955
    Radions P2 startar. Regelbundna TV-s�ndningar startar �ver Stockholm och G�teborg. N�r sedan allt fler m�nniskor kan se TV, lyssnar folk mindre p� radio p� kv�llarna. Radion �kar dock sin s�ndningstid och b�rjar profilera olika programkanaler.

    1956
    Sveriges bilradio startar och blir snabbt en succ�.

    1957
    Radiotj�nst byter namn till Sveriges Radio. Aktiekapitalet f�rdubblas och �garintressena omf�rdelas. Nytillkommen del�gare �r folkr�relserna som f�r 40% av aktierna. N�ringslivet f�r 20%, och pressen som tidigare haft absolut aktiemajoritet f�r nu 40% av aktierna.

    1961
    Melodiradion startar. En viktig anledning �r att radiomonopolet hotats av pirats�ndarna Radio Syd och Radio Nord som s�nt fr�n fartyg till havs och som lockat m�nga lyssnare. Melodiradion s�nder l�tt grammofonmusik p� morgonen och p� dagtid i P2, och i P1 efter de vanliga programmens slut. Melodiradion har ocks� korta nyhetss�ndningar. Nya Radiohuset p� G�rdet i Stockholm �r f�rdigt.

    1964
    P3 startar regulj�ra s�ndningar den 1 juli, efter tv� �rs s�ndningar p� f�rs�k.

    1965
    Regionala s�ndningar inf�rs i radion.

    1966
    Kanalerna profileras: P1 blir kanal f�r talade program och information, medan P2 blir kanalen f�r skolprogram, regionala program och seri�s musik och P3 blir melodiradiokanal med l�tt musik och nyheter.

    1967
    Aktierna omf�rdelas s� att folkr�relserna f�r 60% av aktierna medan pressen och n�ringslivet f�r vardera 20%.

    1973
    F�rs�k med lokala s�ndningar genomf�rs.

    1977
    Sveriges Lokalradio AB b�rjar med lokala radios�ndningar fr�n 24 lokalradiostationer runt om i landet. De s�nder p� morgnar, lunchtid och sen eftermiddag i P3. Stereos�ndningar inf�rs i riksprogrammen.

    1979
    Sveriges Radio omorganiseras. Sveriges Radio upph�r som programproducerande bolag och delas upp i ett moderbolag (Sveriges Radio) och fyra programproducerande dotterbolag, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. F�rs�k med n�rradio inleds p� 15 orter. F�reningar, kyrkor och politiska partier f�r m�jlighet att s�nda radio.

    1985
    85 n�rradiostationer �r i drift. �ver 1 000 f�reningar s�nder.

    1986
    Efter mordet p� statsminister Olof Palme inf�rs nyhetss�ndningar dygnet runt i radio.

    1987
    Lokalradion f�r en egen kanal, P4.

    1993
    Moderbolaget uppl�ses och Riksradion och Lokalradion sl�s ihop. Det nya bolaget, Sveriges Radio, har fyra nationella och 26 lokala kanaler. Start f�r P4:s riksutbud och det nya, unga P3. Radiomonopolet bryts.

    1994
    Ny �garform inr�ttas. Samtliga aktier �gs nu av en sj�lvst�ndig stiftelse, F�rvaltningsstiftelsen f�r Sveriges Radio AB, vars styrelse utses av regeringen.

    1995
    Trafik- och serviceredaktionen bildas. Sveriges Radio b�rjar s�nda digitalt den 27 september 1995 i Stockholm �ver Nackas�ndaren. Det digitala s�ndningssystemet f�r radio, Digital Audio Broadcasting f�rkortas DAB. TT�s sista nyhetss�ndning i Sveriges Radio s�nds den 31 december.

    1999
    85% av befolkningen n�s av dabs�ndningar. Kommersiell radio s�nder p� f�rs�k i DAB.

    2000
    Sveriges Radio fyller 75 �r 1 januari. Under �ret startar P3, P2 Musik och P7 s�ndningar �ver Internet.

    2001
    Under h�sten testar SR fem olika programkoncept i vardera en vecka. S�ndningarna sker i digitalradion och p� n�tet.

    2002
    F�rsta �ret med nya s�ndningstillst�ndet 2002-2005. SR startar de digitala f�rs�kskanalerna SR c, SR X och SR Klassiskt. Under tv� veckor g�rs f�rs�k med Barnkanalen och SR Sverige, en m�ngkulturell kanal.

    2003
    Ny digital kanaler SR Sverige - stora delar av inneh�llet i SR International, P1 och P4 s�nds �ven digitalt.

    2004 1 januari tilltr�der Sveriges Radios nye vd Peter �rn, han eftertr�der Lisa S�derberg som g�r i pension.

    2007
    Missn�jet med VD:n �rn och ledningsgruppen �kade markant inom SR. F�rutom besparingarna, var SR-personalen missn�jd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt l�gga ut radioproduktion p� bolag utanf�r SR samt med toppchefernas brist p� dialog med medarbetarna.

    I maj 2007 avskedades i praktiken Peter �rn av styrelsens ordf�rande Ove Joanson. Till ny VD uts�gs den f�re detta programdirekt�ren, Kerstin Brunnberg. Hennes f�rsta �tg�rd var att l�ta tre av de h�gsta cheferna i �rns ledningsgrupp g�.

    2009
    I december 2008 uts�gs landsh�vdingen i V�stmanland Mats Svegfors (f�re detta chefredakt�r f�r Svenska Dagbladet) till Kerstin Brunnbergs eftertr�dare som verkst�llande direkt�r i SR . Han tilltr�dde den 1 februari 2009. Samtidigt tilltr�dde Cilla Benk�, som har haft en rad olika chefsposter inom SR, som vice verkst�llande direkt�r i SR.


    L�nkar och mer information
    P� Sveriges Radios hemsida finns mer information, h�r finns �ven ljudarkiv och historik.
    http://www.sr.se
    Om Sveriges Radio
    Lite historia
    �r 1922-1925 f�rekom kommersiella radios�ndningar i Sverige, innan Radiotj�nst fick monopol p� svenska radios�ndningar.

    Laglig reklamradio kom till Sverige
    Den kommersiella radion �terkom till Sverige den 22 september 1993. Strax efter det att markbunden kommersiell TV blivit till�ten i Sverige lades en proposition om privat lokalradio fram av den borgerliga regeringen 1993. 83 PLR-tillst�nd bjuds ut till h�gstbjudande. �ret d�rp� utvidgades radioutbudet d� fler stationer b�rjade s�nda p� de utauktionerade PLR-tillst�nden.

    Tillst�nden p� �tta �r
    Tillst�nden delades ut p� en �tta�rs-period. F�rdelningen av tillst�nd sk�ts av Radio- och TV-verket. Enligt best�mmelserna var kravet p� privat lokalradio att den var just lokal, det vill s�ga att �tta timmar per dygn var "framst�llda s�rskilt f�r den egna verksamheten"

    Lokalt var tanken
    Tanken med best�mmelsen var att den skulle f�rhindra en utveckling av nationell privatradio i konkurrens med Sveriges Radio. �ven internationella akt�rer blandade sig i leken i och med att franska NRJ fick ett flertal frekvenser.

    Reklamradion fick m�nga lyssnare
    Lyssnarsiffrorna steg och den nya radion med underh�llning och musik i f�rsta prioritet fick fler och fler anh�ngare. Till en b�rjan spelade man musik fr�n CD-skivor, men �r 1997, bytte man till h�rddisk i de flesta fall.

    Tillst�nden auktionerades ut
    I och med att antalet tillst�nd var begr�nsade auktionerades dessa ut, vilket medf�rde h�ga kostnader f�r de nystartade kanalerna. Ut�ver kostnader f�r tillst�nd tillkom �ven produktionskostnader. Flera stationer gick i konkurs, s� f�r att s�kra sina positioner bildade m�nga av dem nationella n�tverk. N�gra exempel p� framg�ngsrika n�tverk �r Mix Megapol, Rix och NRJ.

    Utvecklingen har genom n�tverksskapandet g�tt mot en h�g �garkoncentration n�r det g�ller privat lokalradio. 1998 stod endast fyra stationer utanf�r n�tverken.

    M�nga lyssnar p� reklamradion
    Trots h�rd konkurrens f�r de enskilda stationerna p� marknaden visade sig privat lokalradio vara ett lyckat koncept. Privata lokalradiostationer lyckades p� bara n�gra �r ta en tredjedel av radiolyssnarna. Ungef�r 75 procent av Sveriges befolkning har tillg�ng till privat lokalradio.



    Reservation f�r ev, fel - Har vi fel, meddela oss g�rna!


    Stopplag
    Efter den femte auktionen inf�rdes s� kallade "stopplag". Lagen innebar att inga fler lokalradiost�llst�nd fick auktioneras ut. Stopplagen g�llde fram till den 1 juli 2001, d� �ven de nya reglerna f�r lokalradiotillst�nd b�rjade g�lla.

    Nya regler
    Regeringen fattade i Maj 2001 beslut om nya regler f�r den kommersiella lokalradion, som b�rjade g�lla from 1 juli 2001.

    Elva lediga tillst�nd utlystes - 96 ans�kningar komm in. I sin bed�mning om vem som skulle f� de nya tillst�nden kollade man p� tre kriterier. Det f�rsta kriteriet var programinneh�ller - hur mycket eget material och program med lokal anknytning stationen t�nkte s�nda. �garf�rh�llanden och det sista man kollade var den tekniska och finansiella f�ruts�ttningen. Den �rliga avgiften f�r dessa tillst�nd var 40 000 kronor, vilken kommer att justeras varje �r med h�nsyn till konsumentprisindex. N�rradio �r lokala f�reningstyrda radios�ndningar som inf�rdes p� f�rs�k 1978. Regulj�ra s�ndningar startade �ret d�rp�.

    Radios�ndningarna reglerades av radio- och TV-lagen. Tillst�nd att s�nda ges av radio- och TV-verket.

    Historia
    1979 startade n�rradio-s�ndningar �ver hela Sverige. �r 1994 fanns 160 s�ndaromr�den och 1576 tillst�nd, vilket i september 1995 minskat till 150 s�ndaromr�den och 1200 tillst�nd.

    F�r att s�nda i n�rradion beh�vs ett s�ndningstillst�nd som man ans�ker om hos det statliga Radio- och TV-verket. En s�rskild programutgivare skall utses och registreras hos verket. Programutgivarens uppgift �r att f�rebygga yttrandefrihetsbrott.

    Kommersiell reklam �r till�ten sedan 1 april 1993. Samma program f�r inte s�ndas i flera kommuner. Inneh�llet i s�ndningarna faller under tillsyn av GRN.

    P� 80-talet var n�rradion som st�rst. Flera av de som tidigare s�nde n�rradio s�nder idag privat lokalradio, t ex startade 1986 SAF Radio City (Som idag heter Radio City). NRJ bildades ur "Radio Fotfolket". Folk fr�n Radio SKAP / Expressens Panterklubb (Program med bara svenska artister) bildade Radio RIX.

    N�rradion idag
    Idag har m�nga tillst�nd, men s�nder inte. Antal s�ndningstillst�nd har �kat de sedan �ren. Detta beror p� att ett flertal f�reningar bildats i fr�mst s�dra Sverige med samma personer i alla f�reningar.

    F�reningarna har kopplingar till personer anst�llda av PLR-kanaler. Med ett n�rradiotillst�nd kan man sedan s�nda en radio som p�minner om det man s�nder p� PLR. Radio- och TV-Verket kan inte g�ra s� mycket �t detta, s�l�nge inte s�ndningarna sker i kommersiellt syfte.

    Nya Regler 2005
    Regeringen har godk�nt nya regler som ska sk�rpta krav f�r tillst�nd att s�nda n�rradio. Detta ska g�lla fr�n och den 1 januari 2005 g�ller specifika kriterier f�r de ideella f�reningar som vill s�nda, t ex att studion finns i omr�det och att f�reningens medlemmar och styrelsem�ten har geografisk anknytning till omr�det.

    Riksf�rbudet
    I n�rradio g�ller det s.k. riksf�rbudet som inneb�r att endast program som har framst�llts s�rskilt f�r den egna verksamheten f�r s�ndas (6 kap. 6 � radio- och TV-lagen). Under h�gst tio timmar per m�nad f�r dock s�ndas program som inte framst�llts enbart f�r den egna verksamheten, om inneh�llet i s�ndningarna

    � �r av s�rskilt intresse f�r tillst�ndshavarens medlemmar,
    � Fr�mjar kunskap och bildning, eller
    � Utg�r upptagningar av lokala kulturella tillst�llningar.

    Att s�ndningarna ska vara av s�rskilt intresse f�r tillst�ndshavarens medlem-mar inneb�r att de typiskt sett ska vara intressanta f�r medlemmar i samman-slutningar av aktuellt slag (prop. 1995/96:160 s. 106). Som exempel p� program som fr�mjar kunskap och bildning anges i f�rarbetena f�rel�sningar fr�n h�gskolor, nyhetss�ndningar, samh�lls- och debattprogram (prop. 1997/98:77 s. 23).

    Vem/Vilka f�r s�nda n�rradio:
    � Lokala ideella f�reningar
    � F�rsamlingar inom Svenska kyrkan
    � Obligatoriska studerandeorganisationer
    � N�rradiof�reningar (sammanslutningar av flera tillst�ndsinnehavare)
    � Lokalavdelningar av ideella riksorganisationer
    � Vad f�r s�ndas av n�rradiof�reningen?
    � Information om n�rradioverksamheten
    � S�ndningar fr�n ortens evenemang
    � Viss kommunal information
    � Tidsbegr�nsade provs�ndningar

    Samtliga f�reningar m�ste betala upphovsr�ttsavgifter f�r eventuell musik till STIM och IFPI/SAMI. Andra v�sentliga utgifter �r s�ndarhyra och egen studiokostnad.


    Procentuell f�rdelning av tillst�nd 1994
    Kyrkor och samfund
    Politiska f�reningar
    Sport/idrottsf�reningar
    Studief�rbund
    Fackliga organ
    Student-/elevorganisationer
    Musikf�reningar
    Invandrarf�reningar
    N�rradiof�reningar
    Handikappf�reningar
    �vriga
    17%
    16%
    13%
    10%
    6%
    6%
    6%
    4%
    2%
    1%
    18%


    Fakta:
    - RTVV best�mmer vilka som f�r s�nda.
    - S�ndningsomr�det f�r n�rradio skall omfatta h�gst en kommun.
    - Det finns cirka 1027 tillst�ndshavare 2006f�rdelade p� 156 omr�den.
    - Antalet tillst�nd i V�stra G�talands l�n �r st�rst (246 st) och l�gst p� Gotland (1 st).
    K�lla: RTVV

    N�rradioorganisationer
    N�rradions Riksorganisation
    Kristna Radion�tet
    V�stra G�talands N�rradiodistrikt H�r finns information om Digitalradio, DAB eller Digital Audio Broadcasting.

    DAB ska ge lyssnarna fler program, h�g ljudkvalitet, enkel navigering och m�jlighet till textinformation som programnamn, l�ttitlar, artistinfo och textnyheter.

    Historia och t�ckning
    Sedan 1995 har Sveriges Radio SR haft m�jlighet att s�nda i dab-n�tet. T�ckningen fr�n 1995 �kade stadigt och �r 2001 t�ckte dab-s�ndningarna 85 procent av Sveriges befolkning. Men eftersom lyssnandet var l�gt fick SR minskade anslag f�r att s�nda digital radio. Beslutet gjorde att Teracom drog ner t�ckningen till 35 procent.

    I December 2005 meddelade d�varande Kulturminister Leif Pagrotsky att man inte t�nker bygga ut det befintliga DAB-n�tet. S�ndningarna forts�tter dock och s�nds �ver samma 4 omr�den som tidigare.

    N�r alla trodde timmen var slagen f�r DAB strax innan ny�r 2006/2007 ger Regeringen tillst�nd till fortsatta f�rs�kss�ndningar, dessutom f�r man lov att testa ny digital-tv teknik.

    85% kan f� t�ckning p� nolltid
    Teracom som sk�ter uts�ndningen f�r DAB s�ger att man kan trycka p� "startknappen" och �ka t�ckningen till 85 procent p� nolltid.

    Hur kan jag lyssna p� DAB?
    F�r att h�ra s�ndningarna kr�vs en s�rskild radiomottagare, en s k DAB-mottagare. Idag kan man h�ra DAB-radio �ver Stockholms-, G�teborgs-, Malm�- och Lule�omr�dena, s�ndningarna n�r cirka 35% av landets befolkning. Sveriges Radios digitala kanaler s�nder �ven �ver internet.

    Vad ska vi med DAB till?
    Det r�der idag frekvensbrist, inte bara i Sverige utan i hela v�rlden. I DAB-n�tet kan fler akt�rer h�ras, vilket ger konkurrens och f�rhoppningsvis m�ngfald i etern.

    Vad kostar en mottagare?
    Idag �r de ganska dyra. Men i England tillverkades och s�ldes en billig mottagare f�r 99�, den s�ldes slut snabbt. N�r efterfr�gan �kar s�nks priset och fler tillverkare kan b�rja producera mottagarna.

    Vart kan jag k�pa en DAB-mottagare?
    Tyv�rr �r mottagare sv�ra att f� tag i. I Sverige finns det dock mottagare att k�pa/best�lla i v�lsorterade HIFI-butiker. Ett annat s�tt �r att best�lla DAB-mottagare �ver internet.

    Vad �r f�rdelarna med DAB?
    M�let var att utveckla ett nytt s�ndningssystem f�r radio som skulle beh�lla alla de f�rdelar som redan fanns i FM-radion, men som ocks� skulle:
    Fyra g�nger om �ret m�ts hur mycket vi lyssnar p� radio. Det �r f�retaget TNS-SIFO som g�r lyssnarm�tningarna i Sverige, tidigare var det RUAB som gjorde dessa.

    Under 273 dagar/�r g�rs �ver 75 000 intervjuer om radiolyssnandet.

    Hur g�r unders�kningen till?
    Unders�kningen utg�r fr�n ett slumpm�ssigt urval av m�nniskor i �ldern 9-79 �r. N�r man �r med i under�kningen f�r man f�rst n�gra uppv�rmingsfr�gor. Sedan fr�gas personen om den lyssnat p� radio p� �andra plattformar �n fm� t ex webradio eller radio via digital-tv-boxen och i s� fall n�r man senast gjorde det. Sedan kommer fr�gor om personen i fr�gas lyssnarvanor under den senaste veckan, senaste m�naden m m.

    Stationsnamn i det geografiska omr�det d�r personen bor l�ses upp f�r den som intervjuas. Alla stationer som s�nder via FM i det aktuella omr�det ing�r. Om intervjupersonen lyssnat p� webradio den senaste tiden st�lls samma fr�gor om webradiostationer, men bara de stationer som betalt f�r att ing� i unders�kningenen.

    Sist fr�gar man om personen lyssnat p� radio dagen innan intervjun g�rs. Intervjuaren anv�nder en teknik d�r de g�r igenom den intervjuades g�rdag. Med hj�lp av referenser till olika delar av dagen och aktiviteter registreras lyssnandet p� 5-minuters niv�; vilken station, vilken plattform och platsen f�r lyssnandet (i hemmet, i bilen, p� arbetet). Den p� SIFO som intervjuar har till sin hj�lp stationernas programtabl�er och viss stationsinformation f�r att kunna registrera ett korrekt lyssnande f�r de intervjuande.

    N�r sedan m�tningen �r klar f�r radiostationerna, de som betalar f�r det - resultatet. P� SIFOs hemsidan kan alla som vill se en bantad version av siffrorna. Stationerna f�rs�ker, om det inte f�tt s� bra siffror � att hitta olika m�lgrupper, tider, orter n�r man har m�nga lyssnare. Detta g�ra att vi ibland kan ta del i media av �bra� lyssnarsiffror, men som kanske inte ber�ttar hela sanningen. Ofta anv�nds olika termer, som man inom branschen f�rst�r, vi ska f�rs�ka f�rklara dessa h�r.

    Ordlista
    R�ckvidd [HN = H�rt N�got]
    Anger hur m�nga olika personer som lyssnat minst fem minuter p� en station under ett givet tidsintervall. Vanligaste �r dygnsr�ckvidd (kallas ocks� dygnslyssnande eller daglig r�ckvidd). Andra tidsintervall f�rekommer, t ex 3-timmarsintervall och Dag (06-18). F�rdelning p� m�ndag-s�ndag, m�ndag-fredag eller l�rdag-s�ndag. Kan uttryckas i b�de i antal som procent av befolkningen.

    Genomsnittlig kvart [GK] = Publikniv�
    Genomsnittlig kvart ber�knas per genomsnittlig kvart och anger hur m�nga som lyssnar vid varje givet tillf�lle p� en radiostation under ett givet tidsintervall. Det vanligaste intervallet �r M�ndag-fredag 06-18. Andra f�rekommande tidsintervall �r 3-timmarsintervall. F�rdelning p� m�ndag-s�ndag, m�ndag-fredag eller l�rdag-s�ndag. Kan uttryckas i b�de i antal som procent av befolkningen.

    Genomsnittlig Lyssnartid [GL]
    Anger den tid befolkningen i genomsnitt �gnar en radiostation under ett givet tidsintervall, inklusive de som inte lyssnar alls. GL anges i minuter och normalt anv�nds hela dygnet som tidsintervall.

    Lyssnarnas Genomsnittlig Lyssnartid [LGL]
    Anger den tid en radiostations dagliga lyssnare i genomsnitt lyssnar p� en radiostation under ett givet tidsintervall. LGL anges i minuter och normalt anv�nds grunden M�ndag-S�ndag och hela dygnet som tidsintervall.

    Platslyssnande
    Det anger r�ckvidden och kvartslyssnandet (GK) i angivet tidsintervall f�r respektive plats. Hemma, Arbetet, Bilen och �vrigt. Kan uttryckas b�de i antal som procent av befolkningen.

    Lyssnandet p� plattform
    FM, webb samt webb-enbart. (FM och webb-enbart redovisas enbart i Hela Riket-rapporten.) Idag rapporteras bara i 9-79 �r.

    Antal lyssnare
    Man kan st�lla sig fr�gan hur lyssnandet har sett ut sedan reklamradion startade i Sverige 1993. Innan var ju Sveriges Radio ensamma p� marknaden. OnAir.nu har tagit reda p� det, siffrorna avser m�trapport 1, hela riket:
  • �r:
    1995
    1996
    1997
    1998
    1999
    2000
    2001
    2002
    2003
    2004
    2005
    2006
    SR:
    65,5%
    58,6%
    60,3%
    58,2%
    57,1%
    56,8%
    55,0%
    54,3%
    51,8%
    51,3%
    50,2%
    51,0%
    PLR:
    23,3%
    29,6%
    31,0%
    31,6%
    31,7%
    32,3%
    31,6%
    31,6%
    30,8%
    31,4%
    32,8%
    35,2%
    N�rradio:2,6%
    1,6%
    1,5%
    1,5%
    1,9%
    2,0%
    2,1%
    2,9%
    3,3%
    2,4%
    2,7%
    2,9%
    Mer information och siffror:
    SIFO RESEARCH INTERNATIONAL >>

    Rekord antalet radioapparater
    G�ran �g�rdh har v�rldens st�rsta samling av radio- och tv-apparater. Den 22 september 2000 �gde han 10 060 st, enligt Guinness Rekordbok.

    V�rldens l�ngsta radioprogram
    [2004-11-19] Programledare var Philippe Kolanghis p� radiostationen NRJ i Hamburg. Programmet s�ndes fr�n 2 november 04.00 till 6 november 15.00, samanlagt blev det 107 timmars s�ndning.

    F�r n�gra �r sedan s�nde f d, Stockholmsstationen WOW 105.5 med Kristian Bartos ett program som var 100 timmar, 3 minuter och 22 sekunder l�ngt, efter det kunde han ha med p� sin meritlista "V�rldens l�ngsta radioprogram", efter det har dock rekordet slagets ett antal g�nger av andra radiopratare och stationer. Den f�rsta april 1993 tr�dde den nya lokalradiolagen i kraft. Nu skulle radion bli fri. Efter 69 �r av monopol skulle etern blomstra med en m�ngfald av radiostationer. Allt skulle bli s� mycket b�ttre. - Lyssna p� Anders Hultmans reportage.

    Av: Anders Hultman http://anders.hultman.nu/ i april -94

    Den f�rsta april 1993 tr�dde den nya lokalradiolagen i kraft. Nu skulle radion bli fri. Efter 69 �r av monopol skulle etern blomstra med en m�ngfald av radiostationer. Allt skulle bli s� mycket b�ttre.

    Under sjuttio- och �ttiotalen avskaffades regleringarna f�r radio och TV i land efter land i Europa. I b�rjan av nittiotalet, efter att till och med de gamla kommunistl�nderna sl�ppt medierna fria, var det bara Sverige och Albanien kvar. Inf�r valet 1991 lovade f�ljaktligen de borgerliga partierna att avreglera radion. D� hade TV-monopolet p.g.a. satelliterna i praktiken redan varit avskaffat sedan n�gra �r.

    Under h�sten 1991 och v�ren 1992 diskuterades olika modeller f�r hur avregleringen av radion skulle ske. Till slut besl�ts att den nya radion skulle tilldelas helt nya frekvenser och att de skulle auktioneras ut till h�gstbjudande. Just auktions-f�rfarandet blev omstritt. M�nga var skeptiska mot ett system d�r enbart pengarna styr vem som ska f� frekvensen. Risken bed�mdes som stor att detta skulle leda till �garkoncentration och att man i praktiken ers�tter gamla monopol med nya.

    I april 1994, n�r de f�rsta kommersiella stationerna i Stockholm och G�teborg hade varit ig�ng i ett drygt halv�r, gjorde jag ett halvtimmesreportage d�r jag intervjuade lyssnare, politiker och debatt�rer samt chefer och medarbetare p� de nya radiostationerna. Blev det s� bra som det var t�nkt? Politikerna talade vitt och brett om yttrandefrihet, h�ga principer och radion som en arena f�r samh�llsdebatt. F�retr�darna f�r radiostationerna verkade mest t�nka p� vilket �rtionde som musiken de spelade kom ifr�n.

    Vill du l�sa mer om hur reportaget kom till s� finns hela historien h�r:
    http://anders.hultman.nu/arbete/radio.html

    Reportage
    [MP3-23MB]
    Musiken
    P�annons:
    I h�stas (1993) beg�vades Stockholm med �tta nya radiostationer, och Sverige fick en ny sorts radio. Den kallas privat lokalradio, finanseras med reklam och drivs helt frist�ende fr�n Sveriges Radio. L�t oss h�ra p� hur det l�ter. Har det blivit n�gon m�ngfald?

    Om Anders
    Anders Hultman arbetade med radio �ren 1987-1994, bland annat som tekniker och nyhetsreporter, producent och programledare p� n�rradio, lokalradio och riksradio. Efter 1994 har Anders fr�mst arbetat med Internet och �r nu webbredakt�r p� Utbildningsradion

    Kontakt [email protected]

    � Anders Hultman och SVF 1994
    Webbradio eller internetradio �r radio som man kan lyssna p� via sin dator - om man har internet, helst bredband. S�ndningarna kan vara live [str�mmande] eller ligga p� internet i efterhand s� man kan ladda hem och lyssna.

    F�r n�gra �r sedan s� sa man att runt 5000 stationer kan h�ras �ver internet, idag �r det s�ker dubbelt s� m�nga. Hur m�nga stationer som h�rs �ver n�tet vet man inte d� det �r mycket enkelt att sj�lv starta en radiokanal.

    Egen webbradio
    P� OnAir.nu har vi en egen sida som ber�ttar hur Du sj�lv kan starta en webbradio. P� 5 minuter kan du vara ig�ng, l�s mer h�r >>

    Artiklar om webbradio
    Om du vill l�sa mer om webbradio finns det m�nga artiklar att l�sa. Under avdelningen /artiklar/ hittar du dom.

    Antal lyssnare
    �r 2004 b�rjade RUAB (numera SIFO) unders�ka lyssnarantalet f�r webbradio i Sverige och detta antal uppskattades d� till strax under 400 000 lyssnare, d� de inkluderade de personer som lyssnar p� FM-stationer �ver n�tet. Idag m�ter man mer exakta lyssnarsiffror �ven f�r n�tet, m�tningarna g�rs av SIFO.

    Lite lyssnarsiffror...
    MTG Radio uppger att de har 40 000 som n�gon g�ng under dagen lyssnar p� n�gon av deras kanaler.

    Sveriges Radio - en del popul�ra sports�ndningar har n�tt en siffra p� �ver 40 000 lyssnare via n�tet.

    Radioseven har omkring 8000 lyssnare under s k A-tid. Konkurrerande kanaler har mellan 0-800 lyssnare.

    Musiklicens, tillst�nd och registrering
    Vem som helst kan starta en kanal, men man m�ste registrera sig och betala avgifter f�r te x musik. Mer info om detta finns p� www.stim.se

    Ansvarig Utgivare
    Webbradios�ndningar g�r under samma tillst�nd som kabelradio, d� ska man ha tillst�nd av Radio- och TV-verket [RTVV]. Detta �r n�got m�nga gl�mmer eller inte vet att det man m�ste ha www.rtvv.se