2008-04-15 14:00
RAB kommenterar PTS rapport
RAB, Radiobranschen med SBS Radio och MTG Radio kommenterar nu Post och Telestyrelsens rapport "Frekvensplanering FM-bandet"
RAB, Radiobranschen med SBS Radio och MTG Radio kommenterar nu Post och Telestyrelsens rapport "Frekvensplanering FM-bandet"
Ladda hem PTS rapport här:
www.pts.se/Archive/Documents/SE/FM_band_frekvensplanering_2008_6.pdf
Ladda hem Progiras rapport här:
www.pts.se/Archive/Documents/SE/FM_band_frekvensplanering_Progira_080215.pdf
Här följer ett pressmeddelande rakt av från RAB:
Vad är god hörbarhet
RAB finner PTS slutsatser och rekommendationer motsägelsefulla. Progira konstaterar att de kommersiella stationernas täckningsgrad i förhållande till tillståndsområdet är dåligt samtidigt som man finner det omöjligt att höja de nu tydligt för låga sändningseffekterna. Enligt Radio- och TVlagen har de kommersiella tillståndsinnehavarna rätt att höras med god hörbarhet i hela det geografiska tillståndsområdet vilket inte är fallet. Dock saknas det än idag en klar definition av vad som menas med god hörbarhet.
Sveriges Radios övertäckning
Då RAB har full förståelse för Kulturdepartamentets vilja att värna om radio i allmänhetens tjänst, är det dock svårt att motivera den i vissa fall grova övertäckningen av SRs sändningar på grund av de höga effekterna. RAB ställer sig frågande till varför man på en och samma ort behöver höra samma program på upp till fyra olika frekvenser.
Höjd sändareffekt eller två rikstäckande nätverk
I rapporten tas två olika scenarios upp. Ett där PTS enbart tittar på möjligheten till att höja sändningseffekterna för de kommersiella stationerna och ett där PTS undersöker möjligheten till två nya rikstäckande kommersiella nätverk. RAB saknar fler scenarios alternativt att PTS tar hänsyn till båda scenariona i ett sammanhang. Dessutom väljer PTS att enbart följa kriterierna i GE84 både mot grannländerna och inom landet vilket RAB tolkar som föråldrat då mottagningen inte längre huvudsakligen sker med riktantenner på 10 meters höjd.
Tvivelaktig generalisering för eliminering av slavsändare
Progira AB har valt ut ett antal provområden i syd-, mellan- och norra Sverige. I samtliga dessa områden finner man att det krävs mer än 10db höjning av utsändningseffekten för att eventuella slavsändare ska kunna elimineras.
RAB ställer sig frågande till hur Progira AB utifrån dessa 3 provområden kan dra en slutsats som anses relevant i samtliga 89 PLR stationer.
En ineffektiv frekvensplan
Sveriges frekvensplan var ineffektiv redan för nio år sen vilket PTS själva konstaterade i sitt yttrande angående Radioutgivareföreningens frekvensutredning 1999 vilket även tas upp i rapporten Frekvensplanering FM bandet. I samma rapport framhåller PTS att SRs övertäckning är onödigt stor och det finns utrymme att med framgång sänka SRs sändningseffekter utan att förlora vare sig täckning eller kvalitet. Ändå väljer PTS att rekommendera ett scenario där PTS till en redan ineffektiv plan adderar drygt 200 nya lågeffektsfrekvenser vilket skulle göra situationen ännu mindre hållbar. Baserat på vad tar man detta beslut?
Omplanering av FM-bandet
RAB håller med PTS om att det enda alternativet för ökad hörbarhet och ökad konkurrens är en omplanering av FM-bandet. Däremot motsäger sig RAB PTS slutsats att det bästa alternativet är det som utgår från den befintliga frekvensplanen. Som det konstaterats tidigare i detta dokument är den befintliga frekvensplanen ineffektiv redan idag. Att bibehålla frekvensplanen och däri tillskapa utrymme för ytterligare nät kommer vara en kostsam och väldigt kortsiktig lösning.
PTS rapport utgår från att SRs frekvenser ska vara orörda. Varför? I uppdraget från regeringen står det nämligen att frekvenserna får påverkas, dock ska det vara i så liten utsträckning som möjligt. Det handlar om radiomediets överlevande i en framtid där utbud är den drivande kraften. Om inte utbudet av kanaler ökar inom en snar framtid riskerar mediet att dö ut, eftersom lyssnarna söker sin mångfald på andra sätt. Därför måste hela branschen ställa sig bakom en omstrukturering, såväl SR, PLR som NR.
Utveckling av FM-bandet kontra digital teknik
Mot frågan om att göra investeringar i FM-bandet, hänvisar PTS ett antal gånger i rapporten till ett förestående teknikskifte och att framtiden ter sig mer digital, och lämnar frågan där. Detta är exakt samma formuleringar PTS använde i den tidigare nämnda rapporten för 9 år sen. Till detta bör det nämnas att ingen av dagens tillgängliga digitala tekniker är tillräckligt mogen för en bred introduktion.
RAB anser att de många hänvisningarna till digital teknik inte är relevanta när det gäller ett beslut om det analoga FM nätet är värt att investera i. Tittar man på tidslinjen för TV och analogt kontra digitalt kan man konstatera att:
* 20 år från det att digital TV introducerades på bred front av i huvudsak kommersiella intressen fattades ett beslut om en släckning av det analoga nätet
* Vid tidpunkten för beslutet var den digitala penetrationen strax över 60%
* TV är till största delen fortfarande ett fast medium där ingen hänsyn behöver tas till mobil mottagning
Det kan konstateras att detta teknikskifte verkar mer avlägset nu än 1999 då det idag finns ett flertal nya och effektivare tekniker att välja på men fortfarande saknas ett regelverk.
DAB i utlandet
För att styrka sin ståndpunkt om den digitala teknikens intåg tar PTS upp Danmark som exempel där DAB har varit högst aktivt de senaste åren. I en undersökning genomförd av Zapera framgår det att 37% av hushållen har en DAB- mottagare. Tyvärr finns det inga uppgifter i denna undersökning, gällande hur många av dessa som faktiskt lyssnar på DAB stationerna. Enligt digitalradiotech.co.uk var det bara 0,7% som lyssnade i mitten av 2006 vilket skulle innebära att för det mesta användes mottagaren som en vanlig FM radio.
Danmark har för två år sen påbörjat arbetet för en total omkoordinering av deras analoga frekvensplan trots att de kommit mycket längre när det gäller DAB än många andra Europeiska länder. Detta motiveras med att från den dagen ett beslut fattas att aktivt börja avveckla det analoga FM nätet kommer det dröja 10 till 15 år innan processen är avslutad. Beslutet om avveckling av det analoga nätet kommer inte diskuteras innan penetrationen av DAB-mottagare i hushållen når 50%.
DAB penetrationen i Sverige
Penetrationen av DAB-mottagare i svenska hushåll är ca 0,2%. Inga andra digitala alternativ finns idag, trots att SR har sen drygt 1 år tillbaka haft tillstånd att testa även andra digitala sändningstekniker förutom DAB. Dessutom är dagens DAB-nät inte färdigutbyggt. Det krävs stora investeringar för att färdigställa nätet till den nivå som krävs för att SR ska komma upp i den täckningsgrad som efterfrågas i deras public service uppdrag.
Andra tekniker
I England har BBC mycket dålig sändningskvalitet av DAB kanalerna på grund av för låg bitrate. I nuläget är ljudkvaliten sämre än på FM bandet.
I Frankrike, Nederländerna och Schweiz pågår långvariga tester med HD radio.
Finland stängde ner sitt DAB nät 2005.
Tyskland genomför tester med DRM+.
Digital sändning i FM-bandet
Även om framtiden ter sig mer digital är det flera länder i Europa som överger den DAB teknik som använder sig av en gammaldags MP2 kodning som kräver minst 192 kbits/s överföring för att kvaliteten ska vara bättre än FM. Dessa överföringskrav begränsar möjligheterna till den eftersträvade mångfalden. Vissa tittar mot DAB+ som använder en mer effektiv kodning (AAC+) men flertalet har redan börjat testa tekniker som innebär att man via det analoga FM nätet sänder även digitalt. Fördelarna med dessa tekniker är att man använder redan befintliga FM nät och enbart kompletterar med digital utrustning. Detta scenario gör övergången till en digital radiovärld mer effektiv och mindre märkbar för både konsumenter och radiobolag. Tyvärr är detta inte möjligt i Sverige idag på grund av den ineffektiva frekvensplanen. För att dessa hybridtekniker skall kunna tas i bruk krävs en fullständig omkoordinering av såväl sändningsområden, sändningseffekter och frekvenser.
Med tanke på ovanstående håller RAB inte med PTS påstående att en fullständig omkoordinering av det analoga FM nätet skulle vara en onödig, kostsam och tidskrävande åtgärd.
Oklart uttalande från PTS
PTS hävdar att en total omplanering skulle ge en effektvinst om det kan accepteras att kvaliteten i radiomottagningen försämras, framförallt genom minskade täckningsområden. Vidare skriver PTS att en sådan omplanering dock skulle kunna möjliggöra ytterligare sändningsmöjligheter. RAB ställer sig frågande till dessa påståenden. Varför skulle täckningsområdena bli ännu mindre vid en total omkoordinering? Hur kan det komma sig att en delvis omkoordinering resulterar i två nationella lågeffekts nät men en fullständig omkoordinering endast kan möjliggöra ytterligare sändningsmöjligheter? Vi anser att detta ej är förklarat av PTS.
Först i sin slutsummering tar PTS upp frågan om täckningen i de nationella näten ska utgå från yt- eller befolkningstäckning. Progira AB har i sin rapport tagit upp frågan och trots att man kom fram till att det för kommersiella syften är mer relevant att titta på befolkningstäckning har man valt att i hela rapporten titta enbart på yttäckning.
RABs rekommendationer
RAB önskar att Kulturdepartementet begär in en rapport från RTVV gällande förändringar i de nu befintliga sändningsområdena för:
* SR där övertäckning minskas
* PLR där sändningsområden utökas till att i största möjliga mån täcka länen med utgångspunkt från den största möjliga befolkningstäckningen
* NR där sändningsområdena täcker en kommun
Samt en kompletterande rapport från PTS med utgångspunkt från RTVVs rapport med följande förutsättningar:
1. GE84 kriterierna används mot grannländerna
2. Zerobase-kriterierna används inom landet
3. Att med utgångspunkt från de 2 idag största PLR nätverken skapar maximalt antal rikstäckande regionalt nedbrytbara nät med hjälp av befintliga frekvenser om så behövs
4. Att PTS följer Radio- och TVlagen och ger PLR tillräckliga sändningseffekter på huvudsändarna, för att dessa ska täcka hela det geografiska sändningsområdet. Slavsändare bör fortfarande användas i områden dit huvudsändare av olika orsaker inte når.
5. Att PTS ser till så att frekvensseparationen inom ett, samt närliggande sändningsområden är tillräcklig för att möjligheten för framtida digitala sändningar inom FM bandet inte omöjliggörs.
6. Att PTS tittar på möjligheten för användningen av cirkulär polarisation på sändare med effekter på mellan 1 och 10 KW. Detta för att förbättra penetrationen inomhus samt mottagningskvaliten för mobila mottagare inom hela täckningsområdet.
Förslagsvis skulle en workshop med representanter från Kulturdepartamentet, RTVV, PTS, RAB och SR med inriktning på både de politiska och tekniska aspekterna vara en bra början.
Staffan Rosell
Tomas Bacoccoli
RAB
Ladda hem PTS rapport här:
www.pts.se/Archive/Documents/SE/FM_band_frekvensplanering_2008_6.pdf
Ladda hem Progiras rapport här:
www.pts.se/Archive/Documents/SE/FM_band_frekvensplanering_Progira_080215.pdf
Här följer ett pressmeddelande rakt av från RAB:
Vad är god hörbarhet
RAB finner PTS slutsatser och rekommendationer motsägelsefulla. Progira konstaterar att de kommersiella stationernas täckningsgrad i förhållande till tillståndsområdet är dåligt samtidigt som man finner det omöjligt att höja de nu tydligt för låga sändningseffekterna. Enligt Radio- och TVlagen har de kommersiella tillståndsinnehavarna rätt att höras med god hörbarhet i hela det geografiska tillståndsområdet vilket inte är fallet. Dock saknas det än idag en klar definition av vad som menas med god hörbarhet.
Sveriges Radios övertäckning
Då RAB har full förståelse för Kulturdepartamentets vilja att värna om radio i allmänhetens tjänst, är det dock svårt att motivera den i vissa fall grova övertäckningen av SRs sändningar på grund av de höga effekterna. RAB ställer sig frågande till varför man på en och samma ort behöver höra samma program på upp till fyra olika frekvenser.
Höjd sändareffekt eller två rikstäckande nätverk
I rapporten tas två olika scenarios upp. Ett där PTS enbart tittar på möjligheten till att höja sändningseffekterna för de kommersiella stationerna och ett där PTS undersöker möjligheten till två nya rikstäckande kommersiella nätverk. RAB saknar fler scenarios alternativt att PTS tar hänsyn till båda scenariona i ett sammanhang. Dessutom väljer PTS att enbart följa kriterierna i GE84 både mot grannländerna och inom landet vilket RAB tolkar som föråldrat då mottagningen inte längre huvudsakligen sker med riktantenner på 10 meters höjd.
Tvivelaktig generalisering för eliminering av slavsändare
Progira AB har valt ut ett antal provområden i syd-, mellan- och norra Sverige. I samtliga dessa områden finner man att det krävs mer än 10db höjning av utsändningseffekten för att eventuella slavsändare ska kunna elimineras.
RAB ställer sig frågande till hur Progira AB utifrån dessa 3 provområden kan dra en slutsats som anses relevant i samtliga 89 PLR stationer.
En ineffektiv frekvensplan
Sveriges frekvensplan var ineffektiv redan för nio år sen vilket PTS själva konstaterade i sitt yttrande angående Radioutgivareföreningens frekvensutredning 1999 vilket även tas upp i rapporten Frekvensplanering FM bandet. I samma rapport framhåller PTS att SRs övertäckning är onödigt stor och det finns utrymme att med framgång sänka SRs sändningseffekter utan att förlora vare sig täckning eller kvalitet. Ändå väljer PTS att rekommendera ett scenario där PTS till en redan ineffektiv plan adderar drygt 200 nya lågeffektsfrekvenser vilket skulle göra situationen ännu mindre hållbar. Baserat på vad tar man detta beslut?
Omplanering av FM-bandet
RAB håller med PTS om att det enda alternativet för ökad hörbarhet och ökad konkurrens är en omplanering av FM-bandet. Däremot motsäger sig RAB PTS slutsats att det bästa alternativet är det som utgår från den befintliga frekvensplanen. Som det konstaterats tidigare i detta dokument är den befintliga frekvensplanen ineffektiv redan idag. Att bibehålla frekvensplanen och däri tillskapa utrymme för ytterligare nät kommer vara en kostsam och väldigt kortsiktig lösning.
PTS rapport utgår från att SRs frekvenser ska vara orörda. Varför? I uppdraget från regeringen står det nämligen att frekvenserna får påverkas, dock ska det vara i så liten utsträckning som möjligt. Det handlar om radiomediets överlevande i en framtid där utbud är den drivande kraften. Om inte utbudet av kanaler ökar inom en snar framtid riskerar mediet att dö ut, eftersom lyssnarna söker sin mångfald på andra sätt. Därför måste hela branschen ställa sig bakom en omstrukturering, såväl SR, PLR som NR.
Utveckling av FM-bandet kontra digital teknik
Mot frågan om att göra investeringar i FM-bandet, hänvisar PTS ett antal gånger i rapporten till ett förestående teknikskifte och att framtiden ter sig mer digital, och lämnar frågan där. Detta är exakt samma formuleringar PTS använde i den tidigare nämnda rapporten för 9 år sen. Till detta bör det nämnas att ingen av dagens tillgängliga digitala tekniker är tillräckligt mogen för en bred introduktion.
RAB anser att de många hänvisningarna till digital teknik inte är relevanta när det gäller ett beslut om det analoga FM nätet är värt att investera i. Tittar man på tidslinjen för TV och analogt kontra digitalt kan man konstatera att:
* 20 år från det att digital TV introducerades på bred front av i huvudsak kommersiella intressen fattades ett beslut om en släckning av det analoga nätet
* Vid tidpunkten för beslutet var den digitala penetrationen strax över 60%
* TV är till största delen fortfarande ett fast medium där ingen hänsyn behöver tas till mobil mottagning
Det kan konstateras att detta teknikskifte verkar mer avlägset nu än 1999 då det idag finns ett flertal nya och effektivare tekniker att välja på men fortfarande saknas ett regelverk.
DAB i utlandet
För att styrka sin ståndpunkt om den digitala teknikens intåg tar PTS upp Danmark som exempel där DAB har varit högst aktivt de senaste åren. I en undersökning genomförd av Zapera framgår det att 37% av hushållen har en DAB- mottagare. Tyvärr finns det inga uppgifter i denna undersökning, gällande hur många av dessa som faktiskt lyssnar på DAB stationerna. Enligt digitalradiotech.co.uk var det bara 0,7% som lyssnade i mitten av 2006 vilket skulle innebära att för det mesta användes mottagaren som en vanlig FM radio.
Danmark har för två år sen påbörjat arbetet för en total omkoordinering av deras analoga frekvensplan trots att de kommit mycket längre när det gäller DAB än många andra Europeiska länder. Detta motiveras med att från den dagen ett beslut fattas att aktivt börja avveckla det analoga FM nätet kommer det dröja 10 till 15 år innan processen är avslutad. Beslutet om avveckling av det analoga nätet kommer inte diskuteras innan penetrationen av DAB-mottagare i hushållen når 50%.
DAB penetrationen i Sverige
Penetrationen av DAB-mottagare i svenska hushåll är ca 0,2%. Inga andra digitala alternativ finns idag, trots att SR har sen drygt 1 år tillbaka haft tillstånd att testa även andra digitala sändningstekniker förutom DAB. Dessutom är dagens DAB-nät inte färdigutbyggt. Det krävs stora investeringar för att färdigställa nätet till den nivå som krävs för att SR ska komma upp i den täckningsgrad som efterfrågas i deras public service uppdrag.
Andra tekniker
I England har BBC mycket dålig sändningskvalitet av DAB kanalerna på grund av för låg bitrate. I nuläget är ljudkvaliten sämre än på FM bandet.
I Frankrike, Nederländerna och Schweiz pågår långvariga tester med HD radio.
Finland stängde ner sitt DAB nät 2005.
Tyskland genomför tester med DRM+.
Digital sändning i FM-bandet
Även om framtiden ter sig mer digital är det flera länder i Europa som överger den DAB teknik som använder sig av en gammaldags MP2 kodning som kräver minst 192 kbits/s överföring för att kvaliteten ska vara bättre än FM. Dessa överföringskrav begränsar möjligheterna till den eftersträvade mångfalden. Vissa tittar mot DAB+ som använder en mer effektiv kodning (AAC+) men flertalet har redan börjat testa tekniker som innebär att man via det analoga FM nätet sänder även digitalt. Fördelarna med dessa tekniker är att man använder redan befintliga FM nät och enbart kompletterar med digital utrustning. Detta scenario gör övergången till en digital radiovärld mer effektiv och mindre märkbar för både konsumenter och radiobolag. Tyvärr är detta inte möjligt i Sverige idag på grund av den ineffektiva frekvensplanen. För att dessa hybridtekniker skall kunna tas i bruk krävs en fullständig omkoordinering av såväl sändningsområden, sändningseffekter och frekvenser.
Med tanke på ovanstående håller RAB inte med PTS påstående att en fullständig omkoordinering av det analoga FM nätet skulle vara en onödig, kostsam och tidskrävande åtgärd.
Oklart uttalande från PTS
PTS hävdar att en total omplanering skulle ge en effektvinst om det kan accepteras att kvaliteten i radiomottagningen försämras, framförallt genom minskade täckningsområden. Vidare skriver PTS att en sådan omplanering dock skulle kunna möjliggöra ytterligare sändningsmöjligheter. RAB ställer sig frågande till dessa påståenden. Varför skulle täckningsområdena bli ännu mindre vid en total omkoordinering? Hur kan det komma sig att en delvis omkoordinering resulterar i två nationella lågeffekts nät men en fullständig omkoordinering endast kan möjliggöra ytterligare sändningsmöjligheter? Vi anser att detta ej är förklarat av PTS.
Först i sin slutsummering tar PTS upp frågan om täckningen i de nationella näten ska utgå från yt- eller befolkningstäckning. Progira AB har i sin rapport tagit upp frågan och trots att man kom fram till att det för kommersiella syften är mer relevant att titta på befolkningstäckning har man valt att i hela rapporten titta enbart på yttäckning.
RABs rekommendationer
RAB önskar att Kulturdepartementet begär in en rapport från RTVV gällande förändringar i de nu befintliga sändningsområdena för:
* SR där övertäckning minskas
* PLR där sändningsområden utökas till att i största möjliga mån täcka länen med utgångspunkt från den största möjliga befolkningstäckningen
* NR där sändningsområdena täcker en kommun
Samt en kompletterande rapport från PTS med utgångspunkt från RTVVs rapport med följande förutsättningar:
1. GE84 kriterierna används mot grannländerna
2. Zerobase-kriterierna används inom landet
3. Att med utgångspunkt från de 2 idag största PLR nätverken skapar maximalt antal rikstäckande regionalt nedbrytbara nät med hjälp av befintliga frekvenser om så behövs
4. Att PTS följer Radio- och TVlagen och ger PLR tillräckliga sändningseffekter på huvudsändarna, för att dessa ska täcka hela det geografiska sändningsområdet. Slavsändare bör fortfarande användas i områden dit huvudsändare av olika orsaker inte når.
5. Att PTS ser till så att frekvensseparationen inom ett, samt närliggande sändningsområden är tillräcklig för att möjligheten för framtida digitala sändningar inom FM bandet inte omöjliggörs.
6. Att PTS tittar på möjligheten för användningen av cirkulär polarisation på sändare med effekter på mellan 1 och 10 KW. Detta för att förbättra penetrationen inomhus samt mottagningskvaliten för mobila mottagare inom hela täckningsområdet.
Förslagsvis skulle en workshop med representanter från Kulturdepartamentet, RTVV, PTS, RAB och SR med inriktning på både de politiska och tekniska aspekterna vara en bra början.
Staffan Rosell
Tomas Bacoccoli
RAB