2004-11-03 12:19
KULTURDEPARTIMENTETS UTREDARE LÄGGER NER NÄRRADION
Här följer NNIS [Nätverket Närradio i Sverige] pressrelease med anledning av att Kulturdepartementets utredare lägger ned närradion i rapport om närradions framtid.
Här följer NNIS [Nätverket Närradio i Sverige] pressrelease med anledning av att Kulturdepartementets utredare lägger ned närradion i rapport om närradions framtid. NNIS är ett ideéllt nätverk för vanliga människor, föreningsrepresentanter och medarbetare engagerade inom närradio/lokal radio i Stockholm som slutit sig samman i denna form för att driva gemensamma frågor av vikt för närradion, den lokala radion.
Den 29 september överlämnade Kulturdepartementets utredare Christer Hederström rapporten om närradions framtid "Öppna radion och televisionen". Den sista bastionen för "fri radio", för fortsatt yttrandefrihet och mångfald i radioetern är på väg att försvinna om man inte gör något åt det.
Närradion skall nu "styras upp och konsolideras, i likhet med vad man har gjort med den privata lokalradion och Lokal TV:n. Ju färre ägare/radio/TV-stationer desto lättare är de att tygla och kontrollera.
Slutsatserna i rapporten är rena drömmen för de odemokratiska krafterna i samhället. Rapportens författare Christer Hederström tycks inte ha tagit till sig några av de slutsatser och synpunkter som framkommit under tidigare utredningar eller vid de samtal han fört med närradions representanter. Inte heller tycks han ha tagit till sig de synpunkter som framfördes vid Rundabords samtalen med Radio- och TV-verket våren 2003.
Bakgrund:
En stor del av tankegången i rapporten vilar på socialdemokratins vision om "allemansradio" i slutet av 70-talet. "Allemansradion" var socialdemokratins svar på den borgerliga regeringens vision om "närradion", och om utvidgad yttrandefrihet i etern. Socialdemokratin såg närradion som ett hot, och gör det tydligen ännu idag med tanke på rapportens slutsatser. I Allemansradion fick man inte som i närradion sända själv utan det skulle sändas under Sveriges Radios lokalradios överinseende med några få timmars sändningstid/vecka. I början av 80-talet pågick parallella försökssändningar med den borgerliga regeringens närradio samtidigt med socialdemokratins allemansradio". På grund av det låga intresset lades Allemansradion ned efter försökstidens slut. Om rapporten: En av huvudpunkterna i rapporten/utredningen är att enskilda sändningstillstånd för närradio skall avskaffas och istället skall det vara ett tillstånd per närradiofrekvens. Med detta förfarande säger man sig värna om yttrandefriheten och demokratin och omöjliggöra för vissa aktörer att dominera eller helt ta en närradiofrekvens i besittning och därmed utestänga andra. (sic)
Man undrar hur detta resonemang hänger ihop. Resultatet blir väl snarare tvärtom. Det öppnar för mygel och underhandsuppgörelser. Närradion som radioform läggs ned och det införs en ny centralstyrd radio. Det bäddar för godtycke och monopolisering. Rapportens förslag i detta avseende är det största hotet mot närradion sedan närradion grundades 1979 av den dåvarande borgerliga regeringen. Med endast ett sändningstillstånd per närradiofrekvens blir det möjligt för en aktör att genom en bulvanförening få monopol/ensamrätt på en närradiofrekvens. Detta är inte möjligt med nuvarande närradiolag. Ingen kan utestänga någon annan. Om utredarens förslag blir verklighet med en tillståndshavare per närradiofrekvens så kommer väldigt få av de nuvarande närradio-föreningarna/tillståndshavarna att kvalificera sig för att erhålla det nya tillståndet, som även kommer att omprövas var tredje år. Ett avskaffande av riksförbudet är inte heller bra, då det öppnar vägen för radionätverk att sända samma program över ett otal närradiosändare. Närradions idé är ju att den skall vara lokal (dvs. nära) och inte riks-, eller länstäckande.
Slutsatser:
Förslaget verkar vara ett "beställningsverk" för privata radionätverk som Bonniers/SBS/MTG. Med ett sändningstillstånd per närradiofrekvens kan de enkelt ta över närradiofrekvenser utan att det går att förhindra. Att starta en organisation som på papperet är demokratiskt uppbyggd och uppfyller kraven på "demokratisk förankring" är ju knappast svårt för radionätverkens jurister. Närradion kan med rapportens förslag enkelt "konsolideras" och kontrolleras. Från de idag ca 1 200 sändande föreningarna så blir det bara ca 160 sändningstillstånd. Handlar detta bara om att förenkla för Radio- och TV-verkets handläggare? Det är ju mycket enklare att kontrollera 160 sändningstillstånd än 1 200. Såväl av demokrati- som yttrandefrihetsskäl är detta en reform som tar ett steg bakåt i utvecklingen och samtidigt öppnar vägen för totalitära och odemokratiska krafter att ta över närradion. Socialdemokratin har lyckats med att styra upp den privata lokalradion till att idag vara två stora kontrollerbara radionätverk som dominerar majoriteten av Sveriges privata lokalradiostationer. Nästa steg är att behärska närradion på samma sätt. Rapportens förslag till åtgärder bör hamna där de hör hemma, nämligen i papperskorgen. NNIS ståndpunkter: Närradion måste få arbetsro från det ständiga utredandet. Dagens närradiolagstiftning är den friaste och bästa sedan närradion startades 1979. Vi anser att det inte finns någon anledning att ändra på den.
Styrkan i dagens närradio ligger i mångfalden av sändande organisationer/föreningar och möjligheten att organisera sin radioverksamhet efter de olika lokala förutsättningarna. I Stockholms Län finns det 26 närradiofrekvenser med över 120 stationer, (20 frekvenser är i drift, medan 6 inte nyttjas alls). De största språkgrupperna är svenska, spanska och persiska. Den ena närradiofrekvensen låter inte den andra lik. Och så skall det vara i en demokrati med mångfald. Var och en har funnit sitt sätt att finansiera och organisera sin radioverksamhet som det passar dem bäst. Det är mångfalden i utbudet och organisationsformerna som är styrkan i dagens närradio. Nuvarande lagstiftning borgar för ett skydd av yttrandefriheten, förhindrar att en aktör får ensamrätt på en närradiofrekvens och är självreglerande. I en demokrati skall inte medias frihet kunna beskäras.
Christer Hedenströms rapport (313 sidor) kan laddas ned från: http://www.ideosphere.se/public/
Mer info: http://www.nnis.org
Text: Pressmeddelande
Den 29 september överlämnade Kulturdepartementets utredare Christer Hederström rapporten om närradions framtid "Öppna radion och televisionen". Den sista bastionen för "fri radio", för fortsatt yttrandefrihet och mångfald i radioetern är på väg att försvinna om man inte gör något åt det.
Närradion skall nu "styras upp och konsolideras, i likhet med vad man har gjort med den privata lokalradion och Lokal TV:n. Ju färre ägare/radio/TV-stationer desto lättare är de att tygla och kontrollera.
Slutsatserna i rapporten är rena drömmen för de odemokratiska krafterna i samhället. Rapportens författare Christer Hederström tycks inte ha tagit till sig några av de slutsatser och synpunkter som framkommit under tidigare utredningar eller vid de samtal han fört med närradions representanter. Inte heller tycks han ha tagit till sig de synpunkter som framfördes vid Rundabords samtalen med Radio- och TV-verket våren 2003.
Bakgrund:
En stor del av tankegången i rapporten vilar på socialdemokratins vision om "allemansradio" i slutet av 70-talet. "Allemansradion" var socialdemokratins svar på den borgerliga regeringens vision om "närradion", och om utvidgad yttrandefrihet i etern. Socialdemokratin såg närradion som ett hot, och gör det tydligen ännu idag med tanke på rapportens slutsatser. I Allemansradion fick man inte som i närradion sända själv utan det skulle sändas under Sveriges Radios lokalradios överinseende med några få timmars sändningstid/vecka. I början av 80-talet pågick parallella försökssändningar med den borgerliga regeringens närradio samtidigt med socialdemokratins allemansradio". På grund av det låga intresset lades Allemansradion ned efter försökstidens slut. Om rapporten: En av huvudpunkterna i rapporten/utredningen är att enskilda sändningstillstånd för närradio skall avskaffas och istället skall det vara ett tillstånd per närradiofrekvens. Med detta förfarande säger man sig värna om yttrandefriheten och demokratin och omöjliggöra för vissa aktörer att dominera eller helt ta en närradiofrekvens i besittning och därmed utestänga andra. (sic)
Man undrar hur detta resonemang hänger ihop. Resultatet blir väl snarare tvärtom. Det öppnar för mygel och underhandsuppgörelser. Närradion som radioform läggs ned och det införs en ny centralstyrd radio. Det bäddar för godtycke och monopolisering. Rapportens förslag i detta avseende är det största hotet mot närradion sedan närradion grundades 1979 av den dåvarande borgerliga regeringen. Med endast ett sändningstillstånd per närradiofrekvens blir det möjligt för en aktör att genom en bulvanförening få monopol/ensamrätt på en närradiofrekvens. Detta är inte möjligt med nuvarande närradiolag. Ingen kan utestänga någon annan. Om utredarens förslag blir verklighet med en tillståndshavare per närradiofrekvens så kommer väldigt få av de nuvarande närradio-föreningarna/tillståndshavarna att kvalificera sig för att erhålla det nya tillståndet, som även kommer att omprövas var tredje år. Ett avskaffande av riksförbudet är inte heller bra, då det öppnar vägen för radionätverk att sända samma program över ett otal närradiosändare. Närradions idé är ju att den skall vara lokal (dvs. nära) och inte riks-, eller länstäckande.
Slutsatser:
Förslaget verkar vara ett "beställningsverk" för privata radionätverk som Bonniers/SBS/MTG. Med ett sändningstillstånd per närradiofrekvens kan de enkelt ta över närradiofrekvenser utan att det går att förhindra. Att starta en organisation som på papperet är demokratiskt uppbyggd och uppfyller kraven på "demokratisk förankring" är ju knappast svårt för radionätverkens jurister. Närradion kan med rapportens förslag enkelt "konsolideras" och kontrolleras. Från de idag ca 1 200 sändande föreningarna så blir det bara ca 160 sändningstillstånd. Handlar detta bara om att förenkla för Radio- och TV-verkets handläggare? Det är ju mycket enklare att kontrollera 160 sändningstillstånd än 1 200. Såväl av demokrati- som yttrandefrihetsskäl är detta en reform som tar ett steg bakåt i utvecklingen och samtidigt öppnar vägen för totalitära och odemokratiska krafter att ta över närradion. Socialdemokratin har lyckats med att styra upp den privata lokalradion till att idag vara två stora kontrollerbara radionätverk som dominerar majoriteten av Sveriges privata lokalradiostationer. Nästa steg är att behärska närradion på samma sätt. Rapportens förslag till åtgärder bör hamna där de hör hemma, nämligen i papperskorgen. NNIS ståndpunkter: Närradion måste få arbetsro från det ständiga utredandet. Dagens närradiolagstiftning är den friaste och bästa sedan närradion startades 1979. Vi anser att det inte finns någon anledning att ändra på den.
Styrkan i dagens närradio ligger i mångfalden av sändande organisationer/föreningar och möjligheten att organisera sin radioverksamhet efter de olika lokala förutsättningarna. I Stockholms Län finns det 26 närradiofrekvenser med över 120 stationer, (20 frekvenser är i drift, medan 6 inte nyttjas alls). De största språkgrupperna är svenska, spanska och persiska. Den ena närradiofrekvensen låter inte den andra lik. Och så skall det vara i en demokrati med mångfald. Var och en har funnit sitt sätt att finansiera och organisera sin radioverksamhet som det passar dem bäst. Det är mångfalden i utbudet och organisationsformerna som är styrkan i dagens närradio. Nuvarande lagstiftning borgar för ett skydd av yttrandefriheten, förhindrar att en aktör får ensamrätt på en närradiofrekvens och är självreglerande. I en demokrati skall inte medias frihet kunna beskäras.
Christer Hedenströms rapport (313 sidor) kan laddas ned från: http://www.ideosphere.se/public/
Mer info: http://www.nnis.org
Text: Pressmeddelande