2012-09-11 23:32
SJF kritiserar Public Service-rapporten
Journalistförbundet kritiserar Public Service-kommitténs förslag om skattefinansierade Public Service-företag. Orsaken sägs vara att företagens integritet och oberoende inte kan garanteras, säger Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet.
Journalistförbundet är ett fack- och yrkesförbund som organiserar en stor del av de journalister som är anställda av SR, SVT och UR.
Vad man vänder sig emot när det gäller förslagen som läggs fram i rapporten, är bl.a. att Granskningsnämnden vid Myndigheten för radio och TV, ska granska programföretagens produktivitet, kostnadseffektivitet och resursförbrukning.
- Det är inte att värna oberoendet att ge en statlig myndighet i uppgift att ha detaljerade synpunkter på hur programbolagen väljer att arbeta för att fullgöra sitt uppdrag, säger orförande Jonas Nordling.
Vidare vänder man sig emot att nya tjänster föreslås förhandsprövas innan de sjösätts till allmänheten.
- Förhandsgranskningen är i praktiken ett sätt att ge de kommersiella etermedieföretagen rätt att tillsammans med staten pröva vad public service-företagen får och inte får göra för att utveckla sin verksamhet. Det är också ett stort intrång i oberoendet, säger Petteri Karttunen, ordförande i Journalistklubben vid Sveriges Television.
Man vill också räkna upp anslagen i takt med kostnadsutvecklingen. Kommittén föreslår en schablonmässig ökning med 2%, men både SR och Journalistförbundet vill ha minst 3% för att inte anslagen ska urholkas.
Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet vid Sveriges Radio, vill också se en garanti för att den öronmärkta skatten förblir just öronmärkt och inte en del av statsbudgeten, samt att programbolagen själva ska kunna hantera medlen.
Vad man vänder sig emot när det gäller förslagen som läggs fram i rapporten, är bl.a. att Granskningsnämnden vid Myndigheten för radio och TV, ska granska programföretagens produktivitet, kostnadseffektivitet och resursförbrukning.
- Det är inte att värna oberoendet att ge en statlig myndighet i uppgift att ha detaljerade synpunkter på hur programbolagen väljer att arbeta för att fullgöra sitt uppdrag, säger orförande Jonas Nordling.
Vidare vänder man sig emot att nya tjänster föreslås förhandsprövas innan de sjösätts till allmänheten.
- Förhandsgranskningen är i praktiken ett sätt att ge de kommersiella etermedieföretagen rätt att tillsammans med staten pröva vad public service-företagen får och inte får göra för att utveckla sin verksamhet. Det är också ett stort intrång i oberoendet, säger Petteri Karttunen, ordförande i Journalistklubben vid Sveriges Television.
Man vill också räkna upp anslagen i takt med kostnadsutvecklingen. Kommittén föreslår en schablonmässig ökning med 2%, men både SR och Journalistförbundet vill ha minst 3% för att inte anslagen ska urholkas.
Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet vid Sveriges Radio, vill också se en garanti för att den öronmärkta skatten förblir just öronmärkt och inte en del av statsbudgeten, samt att programbolagen själva ska kunna hantera medlen.