Piratradio är sändningar som inte är godkända av den ansvariga myndigheten, PTS, Post- och telestyrelsen.

Här berättar vi om nägra piratradiostationer som satte fart på Sverige att avskaffa monopolet för sändningar.

En tidig piratradiostation var "Black Peter" som sände våren 1952. Det var två bröder som sände med amatörsändare på 80m-bandet med den påhittade signalen SM3BP, där BP bokstaverades Black Peter. Man hade anslutit en gramofon till sändaren. Polisen och telegrafverket fångade in dem.

Exempel på tidigare piratradiostationer:
  • Skånes Radio Mercur
  • Radio Syd
  • Radio Nord.

    Radio Nord faller inte helt inom ramen för denna definition då de avbröt sina sändningar i samband med att en ny lag som gjorde sändningarna illegala trädde i kraft. Radio Syd fortsatte med sina sändningar till 1966

    På 70-talet förekom en del piratradiosändningar, till exempel Radio 88 och Radio FM i Stockholmsområdet. Mest känd blev Radio 88 på 88 MHz. Efter närradions införande 1979 dog de flesta piratsändarna ut. Närradion i Stockholm övertog piratfrekvensen 88 MHz.

    Närradiostationen Radio Nova i Vagnhärad inledde 1990 illegala reklamsändningar vilket bidrog till att påskynda en ändring av radiolagen så att reklamfinansierad radio möjliggjordes.

    Piratradio förekommer fortfarande då och då i Sverige.

    Skånes Radio Mercur
    Skånes Radio Mercur var första kommersiella radiostation i Sveriges och startade sina sändningar den 14 december 1958.

    Stationen började med tre timmars sändning på frekvensen 89.55 MHz riktad mot Skåne. Sändaren befann sig på fartyget M/S Cheeta och användes primärt av den danska piratradiostationen Radio Mercur.

    Programmen spelades in på band i en studio i Landskrona och transporterades ut till M/S Cheeta med hjälp av bland annat fiskebåtar. Initiativtagare och grundare av Skånes Radio Mercur var Nils-Eric Svensson, även känd som NES.

    Sändningarna delades mellan Radio Mercur och Skånes Radio Mercur fram till januari 1961 då man bytte till en större båt, Cheeta Mercur II. Sändningen som skedde på frekvensen 89.55 MHz flyttades till 88.0 MHz för att den 16 november flyttas till 89.6 MHz. Hösten 1961 lämnade NES Skånes Radio Mercur och stationen togs över av Britt Wadner som 1962 döpte om stationen till Radio Syd. Skånes Radio Mercur var den första radiostation i Sverige som började med topplistor då man presenterade Top Tio.

    Radio Syd
    Radio Syd stratades som Skånes Radio Mercur och drevs av Britt Wadner från fartyg i Öresund. Hon flyttade kontor från Landskrona till Malmö och bytte namn på stationen till Radio Syd.

    Sändarskeppet låg på internationellt vatten vilket gjorde det omöjligt för den svenska regeringen att förbjuda stationen. Men efter ett antal omskrivning av lagarna kunde regeringen till slut sätta stopp för sändningarna genom att göra det olagligt för en svensk medborgare att äga en radiostation av det här slaget.

    Britt Wadner dömdes några gånger för innehav av radiostationen och dömdes till en månads fängelse som hon avtjänade på Hinsebergs Kvinnofängelse. Även annonsörer bötfälldes men fortsatte annonsera. På grund av en omskrivning av lagen 1966 som gjorde det möjligt för den svenska regeringen att beslagta hus och hem och andra ägodelar från ägaren var Britt Wadner tvungen att ge upp trots lyssnarnas enorma stöd. På grund av svåra isförhållanden då fartyget riskerade att skruvas ned upphörde sändningarna i Öresund i januari 1966 och fartyget ersatte en tid Radio Caroline South innan det via Las Palmas hamnade i Gambias huvudstad Bathurst, idag Banjul. Här fick man licens och sände 20 timmar om dygnet, även med svensk halvtimme under turistsäsongen. Britt Wadner byggde även ett populärt hotell. Efter ett antennras den 11 september 2002 har sändningarna upphört efter ca. 30 års verksamhet i landet och 8 år i Öresund.

    På senare år har Radio Syd i Gambia varit värd för besökande sändaramatörer som sätter upp tillfälliga kortvågstationer och deltar i internationella tävlingar.

    Radio Nord
    Radio Nord var och är Sveriges största och mest uppmärksammade piratradio genom tiderna. Den drevs av Jack S. Kotschack tillsammans med några amerikanska finansiärer. Radio Nord sände från fartyget, den gamla tyska skonaren, MS Bon Jour från internationellt vatten utanför Stockholms skärgård under tiden 8 mars 1961 till 30 juni 1962, med slogan ”hellre en station i det våta än två torra” (en känga till Sveriges radio som på den tiden bara hade 2 stationer P1 och P2). Programmen spelades oftast in i land och flögs ut till sändarfartyget.

    Radio Nord sände musik, nyheter, sport och reklam dygnet runt på mellanvåg, 498 meter, men man annonserade alltid 495 meter (den ursprungligen planerade våglängden, som hade problem med interferens). Stationen hade en räckvidd över halva Mellansverige, och även södra Finland, och fick en mycket stor och trogen lyssnarskara. Den socialdemokratiska regeringen och myndigheterna i Sverige kände sig utomordentligt provocerade redan från det att Kotschack 1959 första gången presenterade sina planer på att bryta radiomonopolet. En rad olika åtgärder vidtogs för att försöka stoppa projektet. Presumtiva annonsörer skrämdes bort med hot av olika slag. Sveriges Radio gavs extra anslag för att omedelbart kunna börja med vad man kallade Melodiradio, en sorts non-stop musikunderhållning som tidigare varit helt otänkbar. Tillkomsten av dagens Sveriges Radio P3 påskyndades. Radio Nord kom också att inspirera Sveriges Radio till tätare nyhetssändningar och fler sportnyheter.

    Sedan Sveriges riksdag fattat beslut om den så kallade Lex Radio Nord (piratradiolagen) valde Kotschack att stänga Radio Nord. Fartyget övertogs med namnet Mi Amigo av en brittisk piratradio, Radio Caroline, i Engelska kanalen, men det sjönk där under en vårstorm 1980.

    Bland medarbetarna på Radio Nord märks Kaj Karlholm, sedermera chef för TT:s radioredaktion, Sten Hedman, sedermera skvallerskribent på bland annat Hänt i Veckan och Svensk Damtidning, samt Larsan Sörensen.

    En stor inspirationskälla till Radio Nord var Skandinaviens första professionella piratradio, den danska Radio Mercur. Den baserades i augusti 1958 på ett mindre fartyg som ankrade upp i Öresund. Från december 1958 hyrdes sändaren under eftermiddagstimmarna för musik och reklam på svenska av företaget Skånes Radio Mercur som senare skaffade sig ett eget sändarfartyg. I Öresund användes FM-bandet som gav en ganska begränsad räckvidd, vilket var ett skäl till att stationen inte väckte så stort uppseende bland makthavarna i Stockholm. I mars 1962 byttes namnet till Radio Syd. Stationen ägdes och leddes då av Britt Wadner som trotsade den nya lagen och blev dömd till fängelse medan den danska Radio Mercur liksom Radio Nord upphörde att sända. Först i januari 1966 tvingade en vinterstorm bort Wadners sändarfartyg som så småningom hamnade som flytande nattklubb i Gambia där Wadner etablerade en reklamradiostation på land.

    Källa och länkar:
    Radiopirater! Historien om Radio 88
    http://radio4all.se/offshore/
    Radiohistoriska Arkivet med historien om Radio Syd
    samlaren.org
    Radiovågorna upptäcks i slutet av 1800-talet av Marconi. Första försök med radio-sändningar skedde i New York 1906.

    1921
    Första svenska rundradiosändningen genomförs.

    1922-1925
    Privat lokal radio (trot eller ej) - tvingades att stänga till förmån för Radiotjänst.

    1925
    AB Radiotjänst startar sina sändningar i Sverige.

    Motalastationen är i drift, Stockholm-Motala blir något man hör ofta i radion efter det. Sven Jerring blir hallåman.

    1940
    1,5 miljoner svenskar har en "radiolicens". Sverige är radiotätast i Europa.

    1944
    Sista gången man hör Stockholm-Motala. Nu används istället Sveriges Radio-Stockholm. Förta försöket genomförs med sändningar på FM-bandet.

    1955
    Kanalen P2 startar.

    1957
    Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio. Piratradion Radio Syd startas av Britt Wadner.

    1961
    Radio Nord startar sina sändningar. Nattradio införs och Melodiradion startar.

    1964
    P3 startar sina sändningar

    1966
    Ny lag kommer om att det inte är tillåtet att sända radio i Sverige utanför Sveriges Radio´s kontroll.

    Kanalreform med, P1=talradio, P2=klassisk musik/Utbildningsradio samt P3=lätt musik

    1975
    Stereo i alla program som sänds ut.

    1977
    24 lokala stationer börja sända.

    Försök med närradio. - Närradio i Jönköping var först ut.

    1986
    Man börjar bygga ut P4-nätet

    1987
    Lokalradion får en egen kanal som kallas P4.

    1991
    Började närradiostationen Radio Nova i Vagnhärad öppet bryta mot reklamförbudet och framtvingade nya politiska lösningar.

    1993
    Licenser till 83 reklamradiostationer auktioneras ut.

    1999
    85% av befolkningen nås av dabsändningar. Kommersiell radio sänder på försök i DAB.

    2000
    Sveriges Radio fyller 75 år 1 januari. Under året startar P3, P2 Musik och P7 sändningar över Internet. Under detta år får 85% av befolkningen i Sverige täckning av DAB. Men detta blev ingen hit eftersom det fanns få mottagare att få tag på.

    2001
    SR testar fem olika programkoncept i vardera en vecka. Sändningarna sker i digitalradion och på nätet. P3 testar bl a P3 Star, som riktar sig till en ungdomspublik och sänds i digitalradion och på nätet.

    2003
    SR fortsätter med de digitala försökskanalerna bl a SR Sverige och man startar även webben kanalerna P3 Rockster, P3 Street och P3 Svea. SR startar även en waptjänst med nyheter, trafik och programinformation. SBS Radio tar över Bonniers radiodel.

    2004
    Radiosporten direktsänder alla allsvenska fotbollsmatcher på nätet. SR har 35.000 samtidiga lyssnare på P4 på nätet under OS i Aten. De digitala kanalerna utökas med SR Minnen

    2005
    25 lokala kanaler börjas sända även via nätet och SR sänder sammanlagt 40 kanaler på webben. Den privata lokalradiobranschen (bara SBS Radio och MTG Radio) bildar en ny gemensam branschorganisation, RAB. NRJ börjar samarbeta med MTG Radio. Detta resulterar i att NRJ blir storstadskanal och sänds i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Resten av Sverige sänds Rix FM och Lugna Favoriter ut på NRJ frekvenser.

    2006
    SIFO tar över RUAB och uppdraget att göra lyssnarundersökningar i Sverige.

    2007
    SBS Radio köper upp Fria Media och ersätter stationerna med Mix Megapol och de lokala försvinner med undantag av Borås som har ett annat sorts tillstånd så man måste sända lokalt - namnet ändrar man dock till Mix Megapol.

    2007
    Missnöjet med VD:n Örn och ledningsgruppen ökade markant inom SR. Förutom besparingarna, var SR-personalen missnöjd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt lägga ut radioproduktion på bolag utanför SR samt med toppchefernas brist på dialog med medarbetarna.

    I maj 2007 avskedades i praktiken Peter Örn av styrelsens ordförande Ove Joanson. Till ny VD utsågs den före detta programdirektören, Kerstin Brunnberg. Hennes första åtgärd var att låta tre av de högsta cheferna i Örns ledningsgrupp gå.

    2009
    I december 2008 utsågs landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors (före detta chefredaktör för Svenska Dagbladet) till Kerstin Brunnbergs efterträdare som verkställande direktör i SR . Han tillträdde den 1 februari 2009. Samtidigt tillträdde Cilla Benkö, som har haft en rad olika chefsposter inom SR, som vice verkställande direktör i SR. Här ger vi dig en bild av svenska radiokartan.
    - Hur många aktörer finns det i Sverige?
    - Vad sänder stationerna
    - Vilka nätverk finns idag i Sverige
    - Vem äger vad?

    Om du vill veta mer om stationerna rekomenderar vi Frekvensguiden

    Sveriges Radio [SR]
    Ett svenskt stiftelseägt public service-företag som sänder reklamfri radio.

    * 4 rikstäckande och 27 lokala radiokanaler på FM-bandet.
    * Utlandsprogram i AM-format
    * Digitalradio i DAB-format
    * Sänder även Utbildningsradions program [UR]
    * Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och MP3-format.
    * Podcast-sändningar [Podradio]

    Sveriges radio äger också skivbolaget SR Records och fram till början av 1980-talet sände Sveriges Radio även två TV-kanaler men dessa sköts numera av ett särskilt bolag, Sveriges Television.

    Sveriges Radio är reklamfritt och finansieras av TV-avgiften [TV-licensen]. Avgiften tas ut av Radiojänst i Kiruna AB, som ägs av Sveriges radio och Sveriges Television.
    Public service-bolagen Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion har en årlig budget på närmare 6,7 miljarder kronor, 18,6 miljoner kr per dygn [2006].

    MTG Radio
    MTG Radio drivs av Stenbäcksägda Kinnevik, som även äger Tele 2, TV3, Metro och Comviq m,m.

    MTG Radio driver kanalerna:
    Rix FM, Lugna Favoriter, NRJ, Bandit Rock och Star FM.

    Hösten 2004 började NRJ och MTG Radio att samarbeta. MTG Radio driver numera NRJs stationer i Stockholm, Göteborg och Malmö. NRJs övriga frekvenser i landet har ersatts Rix FM och Lugna Favoriter. NRJ äger dock fortfarande frekvenser och tillstånd.

    SRU - Svensk Radioutveckling
    SRU är en del av företaget Stampen och ägs av diverse liberala dagstidningar - Borås Tidning, Gefle Dagblad, Hallandsposten, Nerikes Allehanda, Västerbottens-Kuriren, Vestmanlands Läns Tidning.

    Nätverket Mix Megapol drivs i samarbete med Svensk Radioutveckling (SRU, huvudägare Stampen AB) som också äger 20 procent av SBS Radio. Tidigare samarbetade SRU med MTG Radio.

    SBS Radio
    SBS Radio är en del av mediakoncernen ProSiebenSat.1 Media med säte i Tyskland. I Sverige driver man radiostationerna Mix Megapol, Vinyl 1087, Rockklassiker, The Voice samt Studio 107,5.

    Förutom PLR så ägnar man sig även åt närradioverksamhet. Lugna Melodier hörs i Skåne där SBS Radio driver stationen och säljer annonser. Man har även samarbete med flera "lokala" stationer om annonser och program.

    Nätverket Mix Megapol drivs i samarbete med Svensk Radioutveckling (SRU, huvudägare Stampen AB) som också äger 20 procent av SBS Radio.

    NRJ
    Radiostationen startades av Jean-Paul Baudecroux, och inledde sina sändningar i Paris år 1983. Stationen döptes till Nouvelle Radio Jeunesse vilket ungefär betyder Nya stationen för unga eller Nya ungdomsradion. Två år efter starten var stationen Frankrikes största på FM-bandet.

    År 1993 inledde man sändningar i Sverige, och var då en av de första privata radiokanalerna som gjorde kommersiella sändningar.

    I augusti år 2004 inleddes ett samarbete mellan NRJ Group och MTG Radio. Man beslutade då att ersätta alla NRJ-stationer utanför storstäderna med Rix FM. I de fall Rix FM redan fanns på orten sänds Lugna Favoriter istället.

    Här finns information Sveriges Radio, SR - deras kanaler och historia.

    Om SR
    Ett svenskt stiftelseägt public service-företag som sänder reklamfri radio.

    * 4 rikstäckande och 27 lokala radiokanaler på FM-bandet.
    * Utlandsprogram i AM-format
    * Digitalradio i DAB-format
    * Sänder även Utbildningsradions program [UR]
    * Internet-radio i Real Audio-, Windows Media- och MP3-format.
    * Podcast-sändningar [Podradio]

    Sveriges radio äger också skivbolaget SR Records och fram till början av 1980-talet sände Sveriges Radio även två TV-kanaler men dessa sköts numera av ett särskilt bolag, Sveriges Television.

    Sveriges Radio är reklamfritt och finansieras av TV-avgiften [TV-licensen]. Avgiften tas ut av Radiojänst i Kiruna AB, som ägs av Sveriges radio och Sveriges Television.
    Public service-bolagen Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion har en årlig budget på närmare 6,7 miljarder kronor, 18,6 miljoner kr per dygn [2006]

    SR Personal
    År 2008 har SR 1 900 anställda. Frilansare och medverkande tillkommer

    Fördelningen mellan olika yrkesgrupper:
    Redaktionell personal, medarbetare - 50 %
    Tekniker - 18 %
    Administratörer - 12 %
    Musiker - 5 %
    Chefer, arbetsledare - 15 %

    Lagar och regler
    Som public serviceföretag är Sveriges Radio ett oberoende radioföretag. Ingen utanför företaget kan påverka vad som ska sändas eller inte sändas. Ytterst är Sveriges Radios VD publicistiskt ansvarig. Varje program som sänds har en ansvarig utgivare, normalt är det kanalchefen.
    Den allmänna inriktningen på programverksamheten formuleras i Sveriges Radios sändningstillstånd, som regeringen utfärdar för en flerårsperiod. Det nuvarande sändningstillståndet gäller från 1 januari 2002 och löper till 31 december 2005.

    Radio & TV-lagen, som är en grund för sändningstillståndet innehåller grundläggande regler om t ex hävdandet av de demokratiska värdena, otillbörligt gynnande mm.
    Sveriges Radio skall också följa Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som är etermediernas motsvarighet till Tryckfrihetsförordningen.

    Censur är förbjuden - ingen myndighet får i förväg granska vad som skall sändas. Däremot kan Granskningsnämnden för Radio och TV i efterhand kontrollera om programmen har följt bestämmelserna i Radio- och TV-lagen och sändningstillståndet.

    Histora
    1925
    Sändningarna startar under namnet AB Radiotjänst den 1 januari. Man sänder från en studio hos telegrafverket på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Ägare till Radiotjänst var tidningarna, nyhetsbyrån TT och radioindustrin.

    1928
    Radiotjänst flyttar till egna lokaler, adressen blir Kungsgatan 8 i Stockholm. Den första lyssnarundersökningen görs och över 150 000 personer besvarar frågeformulär.

    1931
    Antalet nyhetssändningar fördubblas från en till två. Båda sänds på kvällen. Varje dag sänds tre väderleksrapporter.

    1933
    Radion sänder drygt åtta timmar/dag.

    1935
    Radionämnden ersätter programrådet och får i uppgift att efterhandsgranska programmen.

    1937
    Dagens Eko startar. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) svarar för nyhetstelegrammen och Dagens Eko blir ett fördjupande och kommenterande nyhetsprogram.

    1938
    Första gången en kvinna läser nyheterna blir det folkstorm. Radiotjänsts växel blir nedringd av upprörda människor som inte tycker att kvinnor ska läsa nyheter.

    1944
    Sista gången man hör "Stockholm – Motala" i etern.

    1945
    Radiotjänst bryter för en tid, på eget bevåg, TT´s nyhetsmonopol och rapporterar under krigsslutet dagligen om händelserna inför den tyska kapitulationen. Efter kriget kommer nya typer av program, nyheter och underhållning.

    1947
    Radiotjänst får formell rätt till egna nyhetssändningar. Provsändningar på FM över Stockholm.

    1948
    En televisionskommitté bildas inom Radiotjänst.

    1955
    Radions P2 startar. Regelbundna TV-sändningar startar över Stockholm och Göteborg. När sedan allt fler människor kan se TV, lyssnar folk mindre på radio på kvällarna. Radion ökar dock sin sändningstid och börjar profilera olika programkanaler.

    1956
    Sveriges bilradio startar och blir snabbt en succé.

    1957
    Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio. Aktiekapitalet fördubblas och ägarintressena omfördelas. Nytillkommen delägare är folkrörelserna som får 40% av aktierna. Näringslivet får 20%, och pressen som tidigare haft absolut aktiemajoritet får nu 40% av aktierna.

    1961
    Melodiradion startar. En viktig anledning är att radiomonopolet hotats av piratsändarna Radio Syd och Radio Nord som sänt från fartyg till havs och som lockat många lyssnare. Melodiradion sänder lätt grammofonmusik på morgonen och på dagtid i P2, och i P1 efter de vanliga programmens slut. Melodiradion har också korta nyhetssändningar. Nya Radiohuset på Gärdet i Stockholm är färdigt.

    1964
    P3 startar reguljära sändningar den 1 juli, efter två års sändningar på försök.

    1965
    Regionala sändningar införs i radion.

    1966
    Kanalerna profileras: P1 blir kanal för talade program och information, medan P2 blir kanalen för skolprogram, regionala program och seriös musik och P3 blir melodiradiokanal med lätt musik och nyheter.

    1967
    Aktierna omfördelas så att folkrörelserna får 60% av aktierna medan pressen och näringslivet får vardera 20%.

    1973
    Försök med lokala sändningar genomförs.

    1977
    Sveriges Lokalradio AB börjar med lokala radiosändningar från 24 lokalradiostationer runt om i landet. De sänder på morgnar, lunchtid och sen eftermiddag i P3. Stereosändningar införs i riksprogrammen.

    1979
    Sveriges Radio omorganiseras. Sveriges Radio upphör som programproducerande bolag och delas upp i ett moderbolag (Sveriges Radio) och fyra programproducerande dotterbolag, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. Försök med närradio inleds på 15 orter. Föreningar, kyrkor och politiska partier får möjlighet att sända radio.

    1985
    85 närradiostationer är i drift. Över 1 000 föreningar sänder.

    1986
    Efter mordet på statsminister Olof Palme införs nyhetssändningar dygnet runt i radio.

    1987
    Lokalradion får en egen kanal, P4.

    1993
    Moderbolaget upplöses och Riksradion och Lokalradion slås ihop. Det nya bolaget, Sveriges Radio, har fyra nationella och 26 lokala kanaler. Start för P4:s riksutbud och det nya, unga P3. Radiomonopolet bryts.

    1994
    Ny ägarform inrättas. Samtliga aktier ägs nu av en självständig stiftelse, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, vars styrelse utses av regeringen.

    1995
    Trafik- och serviceredaktionen bildas. Sveriges Radio börjar sända digitalt den 27 september 1995 i Stockholm över Nackasändaren. Det digitala sändningssystemet för radio, Digital Audio Broadcasting förkortas DAB. TT´s sista nyhetssändning i Sveriges Radio sänds den 31 december.

    1999
    85% av befolkningen nås av dabsändningar. Kommersiell radio sänder på försök i DAB.

    2000
    Sveriges Radio fyller 75 år 1 januari. Under året startar P3, P2 Musik och P7 sändningar över Internet.

    2001
    Under hösten testar SR fem olika programkoncept i vardera en vecka. Sändningarna sker i digitalradion och på nätet.

    2002
    Första året med nya sändningstillståndet 2002-2005. SR startar de digitala försökskanalerna SR c, SR X och SR Klassiskt. Under två veckor görs försök med Barnkanalen och SR Sverige, en mångkulturell kanal.

    2003
    Ny digital kanaler SR Sverige - stora delar av innehållet i SR International, P1 och P4 sänds även digitalt.

    2004 1 januari tillträder Sveriges Radios nye vd Peter Örn, han efterträder Lisa Söderberg som går i pension.

    2007
    Missnöjet med VD:n Örn och ledningsgruppen ökade markant inom SR. Förutom besparingarna, var SR-personalen missnöjd med den nya organisationen, med den nya politiken att kraftigt lägga ut radioproduktion på bolag utanför SR samt med toppchefernas brist på dialog med medarbetarna.

    I maj 2007 avskedades i praktiken Peter Örn av styrelsens ordförande Ove Joanson. Till ny VD utsågs den före detta programdirektören, Kerstin Brunnberg. Hennes första åtgärd var att låta tre av de högsta cheferna i Örns ledningsgrupp gå.

    2009
    I december 2008 utsågs landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors (före detta chefredaktör för Svenska Dagbladet) till Kerstin Brunnbergs efterträdare som verkställande direktör i SR . Han tillträdde den 1 februari 2009. Samtidigt tillträdde Cilla Benkö, som har haft en rad olika chefsposter inom SR, som vice verkställande direktör i SR.


    Länkar och mer information
    På Sveriges Radios hemsida finns mer information, här finns även ljudarkiv och historik.
    http://www.sr.se
    Om Sveriges Radio
    Lite historia
    År 1922-1925 förekom kommersiella radiosändningar i Sverige, innan Radiotjänst fick monopol på svenska radiosändningar.

    Laglig reklamradio kom till Sverige
    Den kommersiella radion återkom till Sverige den 22 september 1993. Strax efter det att markbunden kommersiell TV blivit tillåten i Sverige lades en proposition om privat lokalradio fram av den borgerliga regeringen 1993. 83 PLR-tillstånd bjuds ut till högstbjudande. Året därpå utvidgades radioutbudet då fler stationer började sända på de utauktionerade PLR-tillstånden.

    Tillstånden på åtta år
    Tillstånden delades ut på en åttaårs-period. Fördelningen av tillstånd sköts av Radio- och TV-verket. Enligt bestämmelserna var kravet på privat lokalradio att den var just lokal, det vill säga att åtta timmar per dygn var "framställda särskilt för den egna verksamheten"

    Lokalt var tanken
    Tanken med bestämmelsen var att den skulle förhindra en utveckling av nationell privatradio i konkurrens med Sveriges Radio. Även internationella aktörer blandade sig i leken i och med att franska NRJ fick ett flertal frekvenser.

    Reklamradion fick många lyssnare
    Lyssnarsiffrorna steg och den nya radion med underhållning och musik i första prioritet fick fler och fler anhängare. Till en början spelade man musik från CD-skivor, men år 1997, bytte man till hårddisk i de flesta fall.

    Tillstånden auktionerades ut
    I och med att antalet tillstånd var begränsade auktionerades dessa ut, vilket medförde höga kostnader för de nystartade kanalerna. Utöver kostnader för tillstånd tillkom även produktionskostnader. Flera stationer gick i konkurs, så för att säkra sina positioner bildade många av dem nationella nätverk. Några exempel på framgångsrika nätverk är Mix Megapol, Rix och NRJ.

    Utvecklingen har genom nätverksskapandet gått mot en hög ägarkoncentration när det gäller privat lokalradio. 1998 stod endast fyra stationer utanför nätverken.

    Många lyssnar på reklamradion
    Trots hård konkurrens för de enskilda stationerna på marknaden visade sig privat lokalradio vara ett lyckat koncept. Privata lokalradiostationer lyckades på bara några år ta en tredjedel av radiolyssnarna. Ungefär 75 procent av Sveriges befolkning har tillgång till privat lokalradio.



    Reservation för ev, fel - Har vi fel, meddela oss gärna!


    Stopplag
    Efter den femte auktionen infördes så kallade "stopplag". Lagen innebar att inga fler lokalradiostållstånd fick auktioneras ut. Stopplagen gällde fram till den 1 juli 2001, då även de nya reglerna för lokalradiotillstånd började gälla.

    Nya regler
    Regeringen fattade i Maj 2001 beslut om nya regler för den kommersiella lokalradion, som började gälla from 1 juli 2001.

    Elva lediga tillstånd utlystes - 96 ansökningar komm in. I sin bedömning om vem som skulle få de nya tillstånden kollade man på tre kriterier. Det första kriteriet var programinnehåller - hur mycket eget material och program med lokal anknytning stationen tänkte sända. Ägarförhållanden och det sista man kollade var den tekniska och finansiella förutsättningen. Den årliga avgiften för dessa tillstånd var 40 000 kronor, vilken kommer att justeras varje år med hänsyn till konsumentprisindex. Närradio är lokala föreningstyrda radiosändningar som infördes på försök 1978. Reguljära sändningar startade året därpå.

    Radiosändningarna reglerades av radio- och TV-lagen. Tillstånd att sända ges av radio- och TV-verket.

    Historia
    1979 startade närradio-sändningar över hela Sverige. År 1994 fanns 160 sändarområden och 1576 tillstånd, vilket i september 1995 minskat till 150 sändarområden och 1200 tillstånd.

    För att sända i närradion behövs ett sändningstillstånd som man ansöker om hos det statliga Radio- och TV-verket. En särskild programutgivare skall utses och registreras hos verket. Programutgivarens uppgift är att förebygga yttrandefrihetsbrott.

    Kommersiell reklam är tillåten sedan 1 april 1993. Samma program får inte sändas i flera kommuner. Innehållet i sändningarna faller under tillsyn av GRN.

    På 80-talet var närradion som störst. Flera av de som tidigare sände närradio sänder idag privat lokalradio, t ex startade 1986 SAF Radio City (Som idag heter Radio City). NRJ bildades ur "Radio Fotfolket". Folk från Radio SKAP / Expressens Panterklubb (Program med bara svenska artister) bildade Radio RIX.

    Närradion idag
    Idag har många tillstånd, men sänder inte. Antal sändningstillstånd har ökat de sedan åren. Detta beror på att ett flertal föreningar bildats i främst södra Sverige med samma personer i alla föreningar.

    Föreningarna har kopplingar till personer anställda av PLR-kanaler. Med ett närradiotillstånd kan man sedan sända en radio som påminner om det man sänder på PLR. Radio- och TV-Verket kan inte göra så mycket åt detta, sålänge inte sändningarna sker i kommersiellt syfte.

    Nya Regler 2005
    Regeringen har godkänt nya regler som ska skärpta krav för tillstånd att sända närradio. Detta ska gälla från och den 1 januari 2005 gäller specifika kriterier för de ideella föreningar som vill sända, t ex att studion finns i området och att föreningens medlemmar och styrelsemöten har geografisk anknytning till området.

    Riksförbudet
    I närradio gäller det s.k. riksförbudet som innebär att endast program som har framställts särskilt för den egna verksamheten får sändas (6 kap. 6 § radio- och TV-lagen). Under högst tio timmar per månad får dock sändas program som inte framställts enbart för den egna verksamheten, om innehållet i sändningarna

    • Är av särskilt intresse för tillståndshavarens medlemmar,
    • Främjar kunskap och bildning, eller
    • Utgör upptagningar av lokala kulturella tillställningar.

    Att sändningarna ska vara av särskilt intresse för tillståndshavarens medlem-mar innebär att de typiskt sett ska vara intressanta för medlemmar i samman-slutningar av aktuellt slag (prop. 1995/96:160 s. 106). Som exempel på program som främjar kunskap och bildning anges i förarbetena föreläsningar från högskolor, nyhetssändningar, samhälls- och debattprogram (prop. 1997/98:77 s. 23).

    Vem/Vilka får sända närradio:
    • Lokala ideella föreningar
    • Församlingar inom Svenska kyrkan
    • Obligatoriska studerandeorganisationer
    • Närradioföreningar (sammanslutningar av flera tillståndsinnehavare)
    • Lokalavdelningar av ideella riksorganisationer
    • Vad får sändas av närradioföreningen?
    • Information om närradioverksamheten
    • Sändningar från ortens evenemang
    • Viss kommunal information
    • Tidsbegränsade provsändningar

    Samtliga föreningar måste betala upphovsrättsavgifter för eventuell musik till STIM och IFPI/SAMI. Andra väsentliga utgifter är sändarhyra och egen studiokostnad.


    Procentuell fördelning av tillstånd 1994
    Kyrkor och samfund
    Politiska föreningar
    Sport/idrottsföreningar
    Studieförbund
    Fackliga organ
    Student-/elevorganisationer
    Musikföreningar
    Invandrarföreningar
    Närradioföreningar
    Handikappföreningar
    Övriga
    17%
    16%
    13%
    10%
    6%
    6%
    6%
    4%
    2%
    1%
    18%


    Fakta:
    - RTVV bestämmer vilka som får sända.
    - Sändningsområdet för närradio skall omfatta högst en kommun.
    - Det finns cirka 1027 tillståndshavare 2006fördelade på 156 områden.
    - Antalet tillstånd i Västra Götalands län är störst (246 st) och lägst på Gotland (1 st).
    Källa: RTVV

    Närradioorganisationer
    Närradions Riksorganisation
    Kristna Radionätet
    Västra Götalands Närradiodistrikt Här finns information om Digitalradio, DAB eller Digital Audio Broadcasting.

    DAB ska ge lyssnarna fler program, hög ljudkvalitet, enkel navigering och möjlighet till textinformation som programnamn, låttitlar, artistinfo och textnyheter.

    Historia och täckning
    Sedan 1995 har Sveriges Radio SR haft möjlighet att sända i dab-nätet. Täckningen från 1995 ökade stadigt och år 2001 täckte dab-sändningarna 85 procent av Sveriges befolkning. Men eftersom lyssnandet var lågt fick SR minskade anslag för att sända digital radio. Beslutet gjorde att Teracom drog ner täckningen till 35 procent.

    I December 2005 meddelade dåvarande Kulturminister Leif Pagrotsky att man inte tänker bygga ut det befintliga DAB-nätet. Sändningarna fortsätter dock och sänds över samma 4 områden som tidigare.

    När alla trodde timmen var slagen för DAB strax innan nyår 2006/2007 ger Regeringen tillstånd till fortsatta försökssändningar, dessutom får man lov att testa ny digital-tv teknik.

    85% kan få täckning på nolltid
    Teracom som sköter utsändningen för DAB säger att man kan trycka på "startknappen" och öka täckningen till 85 procent på nolltid.

    Hur kan jag lyssna på DAB?
    För att höra sändningarna krävs en särskild radiomottagare, en s k DAB-mottagare. Idag kan man höra DAB-radio över Stockholms-, Göteborgs-, Malmö- och Luleåområdena, sändningarna når cirka 35% av landets befolkning. Sveriges Radios digitala kanaler sänder även över internet.

    Vad ska vi med DAB till?
    Det råder idag frekvensbrist, inte bara i Sverige utan i hela världen. I DAB-nätet kan fler aktörer höras, vilket ger konkurrens och förhoppningsvis mångfald i etern.

    Vad kostar en mottagare?
    Idag är de ganska dyra. Men i England tillverkades och såldes en billig mottagare för 99£, den såldes slut snabbt. När efterfrågan ökar sänks priset och fler tillverkare kan börja producera mottagarna.

    Vart kan jag köpa en DAB-mottagare?
    Tyvärr är mottagare svåra att få tag i. I Sverige finns det dock mottagare att köpa/beställa i välsorterade HIFI-butiker. Ett annat sätt är att beställa DAB-mottagare över internet.

    Vad är fördelarna med DAB?
    Målet var att utveckla ett nytt sändningssystem för radio som skulle behålla alla de fördelar som redan fanns i FM-radion, men som också skulle:
    Fyra gånger om året mäts hur mycket vi lyssnar på radio. Det är företaget TNS-SIFO som gör lyssnarmätningarna i Sverige, tidigare var det RUAB som gjorde dessa.

    Under 273 dagar/år görs över 75 000 intervjuer om radiolyssnandet.

    Hur går undersökningen till?
    Undersökningen utgår från ett slumpmässigt urval av människor i åldern 9-79 år. När man är med i underökningen får man först några uppvärmingsfrågor. Sedan frågas personen om den lyssnat på radio på “andra plattformar än fm” t ex webradio eller radio via digital-tv-boxen och i så fall när man senast gjorde det. Sedan kommer frågor om personen i frågas lyssnarvanor under den senaste veckan, senaste månaden m m.

    Stationsnamn i det geografiska området där personen bor läses upp för den som intervjuas. Alla stationer som sänder via FM i det aktuella området ingår. Om intervjupersonen lyssnat på webradio den senaste tiden ställs samma frågor om webradiostationer, men bara de stationer som betalt för att ingå i undersökningenen.

    Sist frågar man om personen lyssnat på radio dagen innan intervjun görs. Intervjuaren använder en teknik där de går igenom den intervjuades gårdag. Med hjälp av referenser till olika delar av dagen och aktiviteter registreras lyssnandet på 5-minuters nivå; vilken station, vilken plattform och platsen för lyssnandet (i hemmet, i bilen, på arbetet). Den på SIFO som intervjuar har till sin hjälp stationernas programtablåer och viss stationsinformation för att kunna registrera ett korrekt lyssnande för de intervjuande.

    När sedan mätningen är klar får radiostationerna, de som betalar för det - resultatet. På SIFOs hemsidan kan alla som vill se en bantad version av siffrorna. Stationerna försöker, om det inte fått så bra siffror – att hitta olika målgrupper, tider, orter när man har många lyssnare. Detta göra att vi ibland kan ta del i media av ”bra” lyssnarsiffror, men som kanske inte berättar hela sanningen. Ofta används olika termer, som man inom branschen förstår, vi ska försöka förklara dessa här.

    Ordlista
    Räckvidd [HN = Hört Något]
    Anger hur många olika personer som lyssnat minst fem minuter på en station under ett givet tidsintervall. Vanligaste är dygnsräckvidd (kallas också dygnslyssnande eller daglig räckvidd). Andra tidsintervall förekommer, t ex 3-timmarsintervall och Dag (06-18). Fördelning på måndag-söndag, måndag-fredag eller lördag-söndag. Kan uttryckas i både i antal som procent av befolkningen.

    Genomsnittlig kvart [GK] = Publiknivå
    Genomsnittlig kvart beräknas per genomsnittlig kvart och anger hur många som lyssnar vid varje givet tillfälle på en radiostation under ett givet tidsintervall. Det vanligaste intervallet är Måndag-fredag 06-18. Andra förekommande tidsintervall är 3-timmarsintervall. Fördelning på måndag-söndag, måndag-fredag eller lördag-söndag. Kan uttryckas i både i antal som procent av befolkningen.

    Genomsnittlig Lyssnartid [GL]
    Anger den tid befolkningen i genomsnitt ägnar en radiostation under ett givet tidsintervall, inklusive de som inte lyssnar alls. GL anges i minuter och normalt används hela dygnet som tidsintervall.

    Lyssnarnas Genomsnittlig Lyssnartid [LGL]
    Anger den tid en radiostations dagliga lyssnare i genomsnitt lyssnar på en radiostation under ett givet tidsintervall. LGL anges i minuter och normalt används grunden Måndag-Söndag och hela dygnet som tidsintervall.

    Platslyssnande
    Det anger räckvidden och kvartslyssnandet (GK) i angivet tidsintervall för respektive plats. Hemma, Arbetet, Bilen och Övrigt. Kan uttryckas både i antal som procent av befolkningen.

    Lyssnandet på plattform
    FM, webb samt webb-enbart. (FM och webb-enbart redovisas enbart i Hela Riket-rapporten.) Idag rapporteras bara i 9-79 år.

    Antal lyssnare
    Man kan ställa sig frågan hur lyssnandet har sett ut sedan reklamradion startade i Sverige 1993. Innan var ju Sveriges Radio ensamma på marknaden. OnAir.nu har tagit reda på det, siffrorna avser mätrapport 1, hela riket:
  • År:
    1995
    1996
    1997
    1998
    1999
    2000
    2001
    2002
    2003
    2004
    2005
    2006
    SR:
    65,5%
    58,6%
    60,3%
    58,2%
    57,1%
    56,8%
    55,0%
    54,3%
    51,8%
    51,3%
    50,2%
    51,0%
    PLR:
    23,3%
    29,6%
    31,0%
    31,6%
    31,7%
    32,3%
    31,6%
    31,6%
    30,8%
    31,4%
    32,8%
    35,2%
    Närradio:2,6%
    1,6%
    1,5%
    1,5%
    1,9%
    2,0%
    2,1%
    2,9%
    3,3%
    2,4%
    2,7%
    2,9%
    Mer information och siffror:
    SIFO RESEARCH INTERNATIONAL >>

    Rekord antalet radioapparater
    Göran Ågårdh har världens största samling av radio- och tv-apparater. Den 22 september 2000 ägde han 10 060 st, enligt Guinness Rekordbok.

    Världens längsta radioprogram
    [2004-11-19] Programledare var Philippe Kolanghis på radiostationen NRJ i Hamburg. Programmet sändes från 2 november 04.00 till 6 november 15.00, samanlagt blev det 107 timmars sändning.

    För några år sedan sände f d, Stockholmsstationen WOW 105.5 med Kristian Bartos ett program som var 100 timmar, 3 minuter och 22 sekunder långt, efter det kunde han ha med på sin meritlista "Världens längsta radioprogram", efter det har dock rekordet slagets ett antal gånger av andra radiopratare och stationer. Den första april 1993 trädde den nya lokalradiolagen i kraft. Nu skulle radion bli fri. Efter 69 år av monopol skulle etern blomstra med en mångfald av radiostationer. Allt skulle bli så mycket bättre. - Lyssna på Anders Hultmans reportage.

    Av: Anders Hultman http://anders.hultman.nu/ i april -94

    Den första april 1993 trädde den nya lokalradiolagen i kraft. Nu skulle radion bli fri. Efter 69 år av monopol skulle etern blomstra med en mångfald av radiostationer. Allt skulle bli så mycket bättre.

    Under sjuttio- och åttiotalen avskaffades regleringarna för radio och TV i land efter land i Europa. I början av nittiotalet, efter att till och med de gamla kommunistländerna släppt medierna fria, var det bara Sverige och Albanien kvar. Inför valet 1991 lovade följaktligen de borgerliga partierna att avreglera radion. Då hade TV-monopolet p.g.a. satelliterna i praktiken redan varit avskaffat sedan några år.

    Under hösten 1991 och våren 1992 diskuterades olika modeller för hur avregleringen av radion skulle ske. Till slut beslöts att den nya radion skulle tilldelas helt nya frekvenser och att de skulle auktioneras ut till högstbjudande. Just auktions-förfarandet blev omstritt. Många var skeptiska mot ett system där enbart pengarna styr vem som ska få frekvensen. Risken bedömdes som stor att detta skulle leda till ägarkoncentration och att man i praktiken ersätter gamla monopol med nya.

    I april 1994, när de första kommersiella stationerna i Stockholm och Göteborg hade varit igång i ett drygt halvår, gjorde jag ett halvtimmesreportage där jag intervjuade lyssnare, politiker och debattörer samt chefer och medarbetare på de nya radiostationerna. Blev det så bra som det var tänkt? Politikerna talade vitt och brett om yttrandefrihet, höga principer och radion som en arena för samhällsdebatt. Företrädarna för radiostationerna verkade mest tänka på vilket årtionde som musiken de spelade kom ifrån.

    Vill du läsa mer om hur reportaget kom till så finns hela historien här:
    http://anders.hultman.nu/arbete/radio.html

    Reportage
    [MP3-23MB]
    Musiken
    Påannons:
    I höstas (1993) begåvades Stockholm med åtta nya radiostationer, och Sverige fick en ny sorts radio. Den kallas privat lokalradio, finanseras med reklam och drivs helt fristående från Sveriges Radio. Låt oss höra på hur det låter. Har det blivit någon mångfald?

    Om Anders
    Anders Hultman arbetade med radio åren 1987-1994, bland annat som tekniker och nyhetsreporter, producent och programledare på närradio, lokalradio och riksradio. Efter 1994 har Anders främst arbetat med Internet och är nu webbredaktör på Utbildningsradion

    Kontakt anders@algonet.se

    © Anders Hultman och SVF 1994
    Webbradio eller internetradio är radio som man kan lyssna på via sin dator - om man har internet, helst bredband. Sändningarna kan vara live [strömmande] eller ligga på internet i efterhand så man kan ladda hem och lyssna.

    För några år sedan så sa man att runt 5000 stationer kan höras över internet, idag är det säker dubbelt så många. Hur många stationer som hörs över nätet vet man inte då det är mycket enkelt att själv starta en radiokanal.

    Egen webbradio
    På OnAir.nu har vi en egen sida som berättar hur Du själv kan starta en webbradio. På 5 minuter kan du vara igång, läs mer här >>

    Artiklar om webbradio
    Om du vill läsa mer om webbradio finns det många artiklar att läsa. Under avdelningen /artiklar/ hittar du dom.

    Antal lyssnare
    År 2004 började RUAB (numera SIFO) undersöka lyssnarantalet för webbradio i Sverige och detta antal uppskattades då till strax under 400 000 lyssnare, då de inkluderade de personer som lyssnar på FM-stationer över nätet. Idag mäter man mer exakta lyssnarsiffror även för nätet, mätningarna görs av SIFO.

    Lite lyssnarsiffror...
    MTG Radio uppger att de har 40 000 som någon gång under dagen lyssnar på någon av deras kanaler.

    Sveriges Radio - en del populära sportsändningar har nått en siffra på över 40 000 lyssnare via nätet.

    Radioseven har omkring 8000 lyssnare under s k A-tid. Konkurrerande kanaler har mellan 0-800 lyssnare.

    Musiklicens, tillstånd och registrering
    Vem som helst kan starta en kanal, men man måste registrera sig och betala avgifter för te x musik. Mer info om detta finns på www.stim.se

    Ansvarig Utgivare
    Webbradiosändningar går under samma tillstånd som kabelradio, då ska man ha tillstånd av Radio- och TV-verket [RTVV]. Detta är något många glömmer eller inte vet att det man måste ha www.rtvv.se